PR

På bladet är det en knivskarp gräns mellan redaktion och annonsförsäljning.
Eller?

(fotnot: blocket ägs av Aftonbladet)

Ronaldinho just did it

Om man gillar "det nya", om man gillar långa reklamfilmer och om man gillar världens just nu bästa fotbollsspelare, gillar man såklart den här filmen.

Märkligt nog har den lyst med sin frånvaro på reklambloggar och reklamsidor.
Däremot har det stått om den på sportsidor och tom kultursidor.

Se den och bli imponerade.
Av vad man kan göra med en fotboll.
Av vad man kan göra med PR.
Och av hur moderna Nike är.

Filmrecension

Den här bloggen ska handla om tankar och åsikter om reklam och inte vara en allmän privatblogg. Måste dock med det förbehållet ändå kommentera en film jag såg på annandagen, Narnia: häxan och lejonet.

Man kan se den på minst tre sätt och om man är lagd som jag, blir man besviken oavsett vilket av de tre perspektiven man väljer:

1. En Jesusfilm med djur i huvudrollerna
Att den kristna högern gett sitt sjungande bifall åt den här filmen är inte speciellt överraskande och ni har säkert läst de flesta av de här tolkningarna.
- Lejonet är en klassisk symbol för Jesus
- Lejonet förvandlar döda till levande
- Lejonet/Jesus återuppstår från de döda
- Lejonet/Jesus offrar sig för våra synders skull
osv osv
Filmen är överladdad med kristna budskap om offer, synd, förlåtelse och straff.

Det som borde göra den ointressant (även om man är kristen) är att den förenklar och kategoriserar så extremt. Den är så enkelt uppbyggd så att ingen ska kunna missförstå och det är det som gör den så trist att se på. Om man är ond så får man sitt straff och är man god får man belöningar. Men det går att ångra sig och få förlåtelse, men det får man inte av sig själv utan av en högre makt. Problemet är att det är få människor som är så enkelt uppbyggda och så få situationer som är så enkla att dela in i rätt-fel, gott-ont. Om man börjar tro på att det är så enkelt, har man ju verkligen problem. (eller börjar ställa till rejäla problem för andra. Som att bomba länder som är onda, eller döda de som har begått ett brott)

2. En barnsaga om magin i vardagen
Den äldre generationen har alltid tyckt att den unga är ansvarslös och att det alltid var bättre förr. Jag ska inte göra det misstaget, men jag måste ändå fråga mig om det är helt vettigt att visa realistiska massstridsscener och avrättningar, som underhållning i filmer riktade till barn. Förr kunde den typen av situatiomer anas eller maskeras eftersom det rörde sig om teckande figurer, men iom den nya tekniken handlar det nuförtiden om realism. Samma personer som upprörs över svordomar, könsord, ett naket bröst, eller svält och katastrofer i anslutning till barnprogrammen kan utan att blinka svälja avrättningar som underhållning om de går under täckmanteln "Disneyfilm". Det tycker jag är konstigt.

3. Två timmar underhållning för de som gillade Sagan om ringen och Starwars. Det är enkelt att se att Narnia kostade några kronor mer än en svensk tv-serie, men det är i många scener ett märkligt slarv med effekter och det visuella. Vi ska inte anklaga skådisarna i de ovan nämnda filmerna för Marlon-Brando-prestationer, men maken till lamt skådespeleri som de fyra barnen/ungdomarna i Narnia presterar var det länge sen jag såg. Alla barnen (med ett visst undantag för den "onde" Edmund) har filmen igenom EXAKT samma lillgamla "seriösa flin" på läpparna. Och det är svårt att hålla sig för skratt varjke gång något av djuren börjar prata. I den här genren är filmen mest att likna 2h Ewoker eller Jar Jar Binks.

Filmen har tydligen toppat listorna i 11 länder och enligt Disney tilltalar den alla. Well. I min bok får en ett överkryssat M.

Sveriges viktigaste journalist

En mediemäktig jury bestående av namn som Micael Bindefeld, Gustav Fridolin, Göran Greider, Lars-Åke Lagrell, Janerik Larsson, Tove Lifvendahl, Henrik Mattsson, Lena Mellin, Nalin Pekgul, Per Schlingmann och Pontus Schultz har utsett Sveriges 100 mäktigaste.

På första plats kommer såklart Göran Persson och på andra Fredrik Reinfeldt, men bland de skrivande journalisterna ser bilden helt annan ut än den vi kunde förutse för bara några år sedan.

Medielistan ser ut så här:
12 Mats Bergstrand, debattredaktör Dagens Nyheter
16 Jan Guillou, journalist och författare
18 Christina Jutterström, vd SVT
19 Janne Josefsson, journalist SVT
24 Carl-Johan Bonnier, styrelseordförande Bonnier
27 Anders Gerdin, chefredaktör Aftonbladet
28 Ebba von Sydow, chefredaktör Vecko-Revyn
30 Amelia Adamo, tidningsdrottning
31 Jan Scherman, vd TV4
35 KG Bergström, journalist
38 Lena Mellin, samhällschef Aftonbladet
43 Helle Klein, politisk chefredaktör Aftonbladet
47 Evin Rubar, journalist
48 Niklas Ekdal, politisk redaktör DN
51 Lena K Samuelsson, chefredaktör Svenska Dagbladet
52 Maciej Zaremba, skribent
56 Jan Wifstrand, chefredaktör DN
58 Zanyar Adami, chefredaktör Gringo
61 Linda Skugge, skribent Expressen
63 Mats Knutson, journalist SVT
66 Sverker Olofsson, reporter och programledare SVT
69 Leif Pagrotsky, kulturminister (s)
76 Bengt Braun, koncernchef Bonniers
78 Peter Örn, vd Sveriges Radio
80 Pelle Törnberg, vd Metro
83 Peter Wolodarski, ledarskribent Dagens Nyheter
85 Leo Lagercrantz, debattredaktör Expressen
86 Otto Sjöberg, chefredaktör Expressen
91 Anna Serner, vd Reklamförbundet
94 Filip Nilsson, reklamman
95 Thorbjörn Larsson, styrelseordförande Expressen
99 Johan Westman, programchef Kanal 5

Chefen för DN-debatt, Jan Guillou, Juttan och Janne Josefsson. Bonniergruppens talesperson och chefredaktören för Aftonbladet. Sen kommer den viktigaste skrivande journalisten i Sverige: Fundera över innebörden. Fundera över vad det säger om Sverige idag.

TV

Skrev för ett tag sedan om de stackars såpaförfattarna i USA.

Så här tossigt kan det tydligen bli.

1984

Om ni vill veta vad geekarna tycker om Google och vad de oroar sig över kan den här lilla historien vara kul som julläsning.

(Från Google Blogoscoped)


Tag: Google, Googleworld, Web2.0, Larry Page, Sergey Brin

Marie Antoinette

Om man gillar Kirsten Dunst, Sofia Coppola, New Order och Sex Pistols-estetik (och det gör man ju, fast man gärna skulle ha argument mot för att det vore roligare att tycka annorlunda), så gillar man den här trailern.

Det borde vara höst 2006 nu.

Vem är det som kör? Ingen.

Ibland är det bra att slippa chefen.
Om man gillar att lata sig. Om man gillar att få arbeta ifred. Eller om man vill att resultatet ska bli riktigt riktigt bra.

Jag har vid ett flertal tillfällen skrivit om att reklamtidningarna (Resume och Dagens Media) ofta är sena med nyheter jämfört med reklambloggarna (Exvis Researcher, Ad-rag och Reklamfeber) och mediebloggarna är ofta vassare i analysen och på djupet (Exvis Vassa Eggen och Isobels Verkstad).

Efter att ha prenumererat ett tag på geekbloggar är det enkelt att konstatera att det är precis likadant inom det området.

Det som är intressant är att det verkar som att det är så även i det finaste och viktigaste området: uppslagsverk. Tidskriften Nature har jämfört Wikipediainlägg (Wikipedia är en fri uppslagsbok på nätet där alla tills helt nyligen har kunnat bidra) med Encyclopaedia Britannica. Det de har kommit fram till är närmast häpnadsväckande. Antalet fel är ungefär lika många. Och om man räknar i volym (textmängd i förhållande till fel) är Wikipedia tom bättre.
Läs artikeln här
Och källan (som jag fick tipset från) här
Och wikipedias studie här

- Utan redaktör går jobbet fortare (ingen som behöver godkänna, ingen som behöver redigera, ingen som behöver "tycka").
- Utan någon (utgivare, ägare, annonsörer, redaktion) att ta hänsyn till får man skriva om det man gillar och det man är bra på.

Inte mycket svårare än så.

Fast hur ska folk hitta till bloggarna och webbplatserna? En samlingsplats vore kanske bra. Och då kan man koordinera den. Och kanske kunna tjäna lite på besökarna. Och någon måste vara ansvarig för innehållet. Och.

Bloggmättnad

Har inga som helst vetenskapliga belägg för det här, men...

Jag har ett konto på bloglines och prenumererar på lite bloggar. När jag började (ny bloggare) för bara tre månader sedan hade de flesta hur mycket nya inlägg som helst.

Nu dröjer vissa flera dagar mellan inläggen.

Exempel (tar två av mina favoritbloggar för att visa vad jag menar)

Martin Gelin
sep - 32 inlägg
okt - 20 inlägg
nov - 17 inlägg
dec - 4 inlägg (efter halva månaden)

PM&Leo
V46 - 6 (from onsdag)
V47 - 12
V48 - 11
V49 - 3
V50 - 1 (tom onsdag)

Ett tecken på något, eller bara en slump?

Webbtypografi

Vet inte hur intressant det är med webbtypografi för de som läser den här bloggen, men jag snubblade över den här artikeln i ämnet. Tipset kommer från utmärkta slashdot.

tag: typografi, webbformgivning

Nyhetsrapportering

För några veckor skrev Johan Norberg ett inlägg där han ifrågasatte SVTs oberoende i en lysande debattartikel i SvD.

Det han förde i bevis var att nyhetsrapporteringen från senaste valet i USA ständigt gynnade Kerry framför Bush, så att vi blev överraskade av Bush seger, när den i själva verket inte framstod som speciellt överraskande för någon som följde amerikanska nyheter.

Idag skedde en avrättning i Kalifornien och det svenska fokuset har varit på att den dömde kanske var oskyldig, att han inte benådades av Arnold Schwarzenegger, och att dödsstraff är extremt omstritt.

Det man ständigt underlåter att berätta är att amerikanerna faktiskt gillar sitt dödsstraff, hur galet det än låter i våra västeuropeiska öron.

Därför är det inte konstigt att Arnold vågar trotsa opinionen. För han vet att han har en ännu större opinion bakom sig. Svensk media borde kanske ägna lite tid åt att förklara varför det är så.

I-love-TV

I DN är det just nu en liten debatt om TV-tittande, efter att SCB just publicerat en undersökning om barn och ungdomars TV-tittande. Huvudartikeln hittar ni här och länken till SCB här.

I artikeln kan man läsa fasligheter som kan hända om man konsumerar TV för mycket:
- Passiviteten kan leda till övervikt och fetma, vilket kan ge diabetes.
- Barnen påverkas av tevevåldet och riskerar att bli mer aggressiva och våldsamma.
- Barnen kan också få koncentrationssvårigheter och problem i skolan.
- Barn tar efter det våld de ser på teve.
Andra studier visar på en koppling mellan adhd och barns tv-tittande.

Artikeln blir dock betydligt intressantare om man efter att ha läst den och SCB-rapporten klickar sig vidare hit, till TV-statistikens hjärta.

Det som är spännande att se är nämligen att TV-tittandet (om man litar på MMS-metoden) ökar ju äldre man blir.


Och dessutom kan man se att den skrämmande siffran att en tredjedel av ungdomarna ser på tv mer än 3 timmar per dag kanske är ganska måttlig. Alla fall i jämförelse med de äldre tv-tittarnas extrema konsumtion. 229 minuter om dagen. Puh. Det är ju nästan fyra timmar. I snitt.

Tagging

Årets ord är podcast.

Nästa års ord kanske är tagging?

Del.icio.us blev nyligen köpt av Yahoo och för en månad sedan startade tagworld, en community där man sätter etiketter, "taggar" på allt som man laddar upp på sin sida. Sen är allt sökbart.

Det är intressant att web 2.0 blir mer och mer en realitet. Vi vet ju inte än hur många projekt som kommer att finnas kvar om några år, men dagens klimat med nya webbidéer hela tiden börjar ju likna slutet av 90-talet.

Tagging betyder lika mycket i communitysammanhang som bloggarna gjorde för hemsidan. Från att söka och träffa likasinnade på kriterier som ålder och geografi innebär tagging sökning på allt.

Undrar dock vad tagging kommer att heta på DN-svenska - dataetikettering?

Följa blogg

Här hittar ni ett sätt att fördriva lite tid på.
En site som kategoriserar bloggar och blogginlägg som positiva eller negativa.

Google har blivit ganska hårt åtgånget i media (för sina maktambitioner) senaste tiden, samtidigt som yahoo blivit hyllat (för att de teamar upp med web 2.0's mest hypade ftg som flickr, del.icio.us och six apart).

Men, försprånget är ändå stort i dagsläget:
Google 73-27
Yahoo 55-45
Microsoft 40-60

Reklambranschen ökar 84%

En del av reklambranschen har ökat extremt mycket de senaste åren.
Vi talar inte om banners, Google eller radioreklam. Vi talar inte om gerilla eller butiksaktiviteter.

Vi talar om produktplacering.

Det hela har gått så långt att manusförfattarna i USA har gått samman för att kämpa mot det orimliga i att i stort sett skriva TV-manus för att kunna få in produkterna istället för tvärtom. Produktplaceringarna ökade tydligen med hela 84% och det kostade exempelvis över 2 miljoner dollar att få in sin produkt i ett avsnitt av the apprenctice förra året enligt The writers guild of America.

Läs intressant artikel i Wired här.

Det som är en intressant paradox är det här: TV-serier kallas för såpopera för att de togs fram för att ha ett format att sälja reklam i. Och nu klagar såpoperaförfattarna över att det är för kommersiellt...

ps bilden kommer från Ma Perkins, en av de allra första såpoperorna på radio, för Oxydol tvålpulver, sponsrad av Procter & Gamble.

Just do it

De som läser reklamböcker har säkert hört talas om det här och alla som på ngt sätt arbetat på ngn reklambyrå med ambition har säkert satt upp det som mål - att ha en lika bra kundrelatioon som Wieden & Kenndedy har med Nike.

Från WK Londons utmärkta blogg, welcome to optimism (bara det) kommer här de punkter som samarbetet bygger på. Läs! (för en gångs skull är det dessutom inte bara bull, eftersom det som kommer ut verkligen är enastående bra ut så gott som alla aspekter som reklam kan bedömas ur).

- Great advertising and communication starts with a great relationship; one based on mutual understanding and respect, between client and agency and between brand and customer.
- The consumer is intelligent. We refuse to treat customers like a research statistic or talk to them as if they are not highly intelligent people. Advertising can and should make people think.
- Communication is a conversation. Great communication should feel human and conversational, not like a one-sided monologue from a corporation.
- Chaos breeds creativity. The best ideas don’t come from a process, but are the result of an atmosphere where unpredictability, chaos and creativity are encouraged. That doesn’t mean there can’t be a process, it just means that we don’t let the process get in the way of good ideas.
- Be willing to recognize and run with a big idea. Briefs should be a jumping off point, not a contract. Sometimes a great idea strays from the original brief, but is a much bigger idea than the initial strategy. Be courageous enough to recognize that and let genius happen.
- Reward failure. Never lose your capacity to invent and learn because it becomes too risky. Take risks. It’s better to learn from glorious failures than from losing in the marketplace due to fear of failure and inaction.
- Let the marketplace judge success or failure. Don’t rely on research to make decisions, but to inform your thinking. Research should not be used to minimize risk, but to bring you closer to the person you’re talking to.
- Keep it fresh. Break the rules. Never adhere to the status quo. Innovate with products and with advertising. One of the problems with advertising is how categories develop a standard -- an unspoken belief system so that all cereal commercials need to sound like cereal commercials. But the real power comes when you can break with that belief system and treat the category in a fresh manner.
- Life is too short and competitive to spend time in debate over nuance. Time spent haggling over words on a page or processes is time spent not being impactful in the marketplace. Immediate and gut feedback on creative work is critical to keeping the process moving and creative people (both client and agency) motivated and engaged.
- Media is a strategic weapon. Integrating media into the strategic and creative process is essential because choosing the perfect media platform for a creative idea can make the difference between failure and success.
- Think like an athlete. Without risk, there is no genius. Go big or go home. No guts, no glory. Failure isn’t in losing, failure is in not trying. “The team that makes the most mistakes is the team that wins”. These are more than just sport clichés. Thinking like an athlete can help inspire innovation in the work place, as well as on the playing field.

Tre

Tre saker från min morgon:
1. Försöker få igång Microsofts Google earth variant. Läser om att den ska vara mycket bättre, men jag får den inte att fungera. Retligt.
2. Har postat en fråga på Yahoo answers. Väntar med spänning på hur tjänsten kommer att fungera. Idén är Internetklassisk och fin: vänd dig till ditt community med din fråga, så svarar de gratis. Som Widipedia fast inte. Och det är ett öppet forum, vilket gör att alla får svara.
3. Läste Göran Greiders kritik av den okritiska hyllningen av den nya "heliga" texten av katastrofkommissionen i DN. Håller inte med, men det är alltid upfriskande med de som går motvalls. Och Göran Greider struntar alltid i skocken. Och det är intressant att jämföra hans hållning mot exempelvis en av de som åker berg-och-dalbana i media just nu. Hon gör liksom fel hur hon än gör. Jobbig sits.

Kreativa företagare

Det tar en sekund, sen är rättshaveristerna igång. Här är det nya sättet att förhålla sig till Stockholmsförsöket och biltullarna - plankatullen.nu.

När kommer tv-reklamen?

Podcast

Word of the year: Podcast!

Igår blev Podcast äntligen ett riktigt ord på engelska.

Hurra. Det roliga är att tom DN har låtit ordet vara i fred än så länge.

Undrar hur länge de kan hålla tassarna i styr?

Polyfoniskt varumärkesbyggande

Micael Dahlén på Handelshögskolan och hans studenter (som jag skrev om för några dagar sedan) håller på med det som få reklampraktiker i Sverige vågar.

Han talar om saker som att expandera sitt varumärke, göra det irrationellt, positionera utanför varumärket och saliens = "varumärken som täcker in väldigt mycket för väldigt många människor".

Det perfekta exempel på den här typen av varumärken är Virgin, som lyckas vara trovärdiga som skivbolag, flygbolag, telebolag, skivaffär, filmbolag, läsk, osv osv. De har ingen sammanfattande payoff, de gör helt olika reklam på de flesta marknader och de flesta underprodukter. Ibland är det högt pris och ibland är det lågt. Ändå binds allt samman på ett Virgin-sätt.

Ett annat bra exempel är Red Bull. Vi jobbade med dem i några år och deras viktigaste varumärkesvärde var "polarising", vilket innebar att de ständigt skulle överraska och vara såväl hårda/funktionella, som självironiska. Red Bull var och är såväl en energidryck i sportsammanhang, som ett groggvirke, och sponsrar såväl Snowboardåkare som F1-stall, som DJs. Man anordnar världens största lådbilsrace och har samtidigt extremevent.

En av världens bästa varumärkespraktiker är Russel Davies, bland annat styrelseordförande på APG (Account Planning Group) i London och fd Planner på Wieden & Kennedy i Portland och London.

Det kommer att vara extremt få som går in på den här länken, men de som gör det kommer att få en mycket bra introduktion till det som jag på svenska hädanefter kommer att kalla för polyfoniskt varumärkesbyggande (eller branding 2.0 om vi så vill, men det är med största sannolikhet några techgeekar som redan beslagtagit begreppet branding 2.0 och brands 2.0)

Saliens är ett bra ord. Men polyfoniskt varumärkesbyggande är betydligt bättre.

Vik tio minuter åt videon. Det är väl investerad tid.

Stöld

Jag har snott den här länken härifrån.

Mycket kul. Mycket träffande. Mycket likt reklambranschen. Byt bara ut titlarna.

Karin Magnusson (känd från bland annat p1, Flipper, Uppdrag mamma och kulturnyheterna i SVT) har skrivit om vilka typer som finns på en redaktion.

Reportern: Sällan nöjd där han är. Vet i hemlighet att han skulle kunna göra redaktörens – för att inte tala om programledarens jobb – minst lika bra eller bättre själv. Ett pedagogiskt snille när det gäller att på tre rader teckna en bakgrund till den politiska förföljelsen av regimkritiker i Burma. Populär på julfesten tack vare sin demokratiska flirtstil.

Senioren: Explosiv typ vars material aldrig – ALDRIG – får klippas i. Sitter alltid bakom stängd dörr. Åker på långa diffusa tjänsteresor och intervjuar aldrig någon utan pratar helst själv. En skrivande senior använder aldrig pratminus, då blir det automatiskt essäer. Det ger honom ett rikt flöde av stipendier, vilket han behöver. För trots hög status har han relativt sett låg lön. Svårskämtad. Rökare. Hatar möten och konferenser och när det ska sjungas.

Produktionsassistenten: Omistlig. Vet allt. Koden till kontorsförrådet, varför ens lönebesked ser konstigt ut och hur man fyller på det vita mjölkpulvret i kaffeautomaten. Det är uppsidan. Nersidan är historierna om hur det var på rullbandens tid. Tills man upptäcker att hon började som auskultant hos Bergman under inspelningen av Sjunde inseglet.

Redaktören: Svarar enbart med efternamn i telefon. Bra på att hålla tider. Vet alltid när det är motionsstopp i riksdagen och kommer ständigt på nya vinklar på hur det kan uppmärksammas. Vaknar på natten och kollar att rätt sändning ligger ute på webben. Känner alla i huset vid förnamn och är sist i karaokebaren efter avslutningsmiddagen på konferensen. Bra på att smickra seniorer till arbetslust och vet att programledaren är bäst på gott humör. Sover med bettskena.

JMK- praktikanten: Tror att motionsstopp har med motion att göra men vet att faror vilar överallt, nickar därför instämmande på morgonmötet. Modernt hår. Vill hålla på med kultur och är frustrerad för att JMK är all about news. Har någon gång i sitt liv stalkat Andres Lokko och har aldrig råd med lunch i matsalen. Introducerar nya begrepp på redaktionen. Under några veckor går alla runt och säger ”no homo” utan att veta varför. Saknade när de försvinner för att de jobbar fort, är glada och bränner dvd:er med andra säsongen av Entourage åt den som ber om det.

Programledaren: Föraktad och avundad på samma gång. Vill ha saker gratis. Pratar ofta om hur jobbigt det är när folk stirrar men åker tunnelbana i smyg. Provar lyssnarposer på Per Sinding Larsen. Får ett glasartat uttryck av kritik. Pratar ofta om att hon ska skola om sig, kanske till psykolog eller präst.

Vabbaren: Tio kilo smalare än när hon började jobba för tolv år sedan. Fött tre barn på fem år. Skitduktig men ständigt hemma med vattkoppor. När hon dyker upp blir alla glada men lite osäkra på vem det är. Vet hur man märker skillnaden mellan laktosintolerans och glutenallergi. Karriärmässigt i koma under nio år men blir en grym chef när pensionsavgångarna märks på riktigt.

Chefen: För statistik i Excel. Kallar in dig på rummet och frågar om du möjligen har något utländskt påbrå. Beklagar sig över att redaktionen är ojämställd men anställer bara män på nyckelpositioner. Kan alltid nås på mobil men ger sällan definitiva svar.

Kritikern: Den enda som på allvar sitter och läser (bok) i en fåtölj på sitt arbetsrum. Kan alltid ta ut elva veckor semester (Fårö) p g a kompberg efter kvällsarbete. Missar aldrig ett avsnitt av Extreme makeover. Har ofta en bekymmersrynka men är det roligaste lunchsällskapet. Gör hisnande jämförelser och drar historiska paralleller som ingen kan kontrollera och står därför oftast oemotsagd. Har kluven inställning till DN.

Reklam är bra. Och dåligt.

Läste i PC för Alla att Nielsen gjort en undersökning av reklam i dataspel.

Resultatet var att reklam kan öka realismen och att reklam i ett dataspel kan ha en positiv inverkan på spelupplevelsen. Däremot är den störande om den tränger sig på, exempelvis genom pop-uper.

Varför är den här typen av självklara slutsatser så svåra att förstå för så många annonsörer och reklamproducenter? För detsamma gäller ju all annan kommunikation: ge info el underhållning. Stör inte min upplevelse.

Spelteori (ekonomisk och inte dataspel) :
Eftersom alla optimerar för sig själva görs det för mycket reklam och det gör att konsumenterna blir mer reklamtrötta och det gör att reklamen ger mindre effekt och det gör att vi måste göra mer reklam.

Och det leder till att reklamare tillhör de minst omtyckta. Och det gör att det blir dyrare och dyrare att nå ut.

Trist utveckling. Frågan är hur vi kan vända den.

ps vill ni läsa mer om reklam i spel, fortsätt här.

Sjuksköterskor är de bästa

Gallup i USA gör varje år en undersökning av hur allmänheten rankar etiken hos olika yrkeskategorier.

De senaste 4 åren har sjuksköterskor kommit i topp och i år tyckte hela 82% att de stod för hög etik och ärlighet.

I botten av listan hittar vi två reklamyrken: "reklamare" (advertising practitioners) och de som jobbar med telemarketing. 11% ger oss 4:or och 5:or på frågan "Rate the honesty and ethical standards of members of professions on a five-point scale that ranges from "very high" to "very low."

Framtiden

Vem trodde att det var här man hittade kreativa människor?

För några månader sedan föreläste jag på MCXL-kursen på Handelshögskolan. Jag hade byggt upp min föreläsning på ett ganska klassiskt sätt: prata lite => dela ut en uppgift => se på när eleverna jobbar. Eleverna fick i uppgift att rösta fram den kategori det görs sämst reklam i och sen själva ta fram bättre reklam i kategorin.

Klassen kom snabbt fram till att pokerreklam boprde kunna gå att göra bättre. Alla fick ta fram varsin annons för nätpoker och bidragen testades med tre frågor i snabbasvar.se för att snabbt få bra många (1.000) svar med bra kvalitet.

En av tre annonser kom fram som överlägsen vinnare och idag var jag tillbaka på skolan för att dela ut ett fint pris och ära.

Jag satt med på lektionen efter prisutdelningen och fick då lyssna på klassens tankar och idéer kring hur man utnyttjar ett positivt varumärke som inte har så många kunder som de attitydmässigt borde kunna ha.

Det jag fick höra var ngt av det mest inspirerande jag hört på länge.

Det alla gjorde var att bryta mot all regler för reklam som vi i reklambranschen brukar ställa upp. Regler som talar om singularitet, koncept och fokus. Istället bröt de medvetet mot sunt förnuft och kom fram med den ena briljanta idén efter den andra. Det som var särskilt intressant var att de inte var rädda för att gå in i affärsidéer, produktutveckling eller nya medier, utan såg det som självklart.

Ett mycket bra slut på veckan.


ps klassföreståndare på kursen är Micael Dahlén, som nyligen fick partnerprogrammets pris som Handelshögskolans bästa forskare.

Mediefunderingar

Varför har Expressen Sveriges bästa bloggare och varför har DN Sveriges sämsta?

Borde det inte vara tvärtom?

[DN1, DN2]

Dagens Reklamnyheter

Det är många som hoppat på DNs reklambevakning. Bland annat här och här. Det är ju aldrig kul att bli påhoppad, men man hittar faktiskt mer och mer fel ju noggrannare man läser.

Sony Bravia var säkert en mycket dyr film att göra, men den kostade säkert inte 250 mkr.

Vem är egentligen målgrupp för DNs reklambevakning?
Och hur kan så många fel slinka igenom?

Censur

Ännu mer intressant om Google. Fick tips via jmwblogg som tipsade om Google suggest. Många oroar sig över Googles dominans på sökområdet och på sikt över hela Internet.

Google suggest är ett utmärkt exempel på hur Google tar bort information som de tycker är misshaglig.

Vi kan lätt se att 391.000 har sökt på Göran Persson, 1.050 efter Storåkers McCann eller 57.900 på Åke Green. Var tvungen att testa några av de ord som jag (i min cyniska hjärna) gissar har fått kanske ännu fler sökningar.

Sex - står inte
Porn - står inte
Cum - står inte

Det står självklart Google fritt att bestämma över sina produkter, men censur är aldrig speciellt kul. Oavsett vad man tycker om utbudet som finns på Internet.

"Our algorithms use a wide range of information to predict the queries users are most likely to want to see. For example, Google Suggest uses data about the overall popularity of various searches to help rank the refinements it offers."


"predict the queries users are most likely to want to see."

Tror inte det.

Lite från Karl XII-dagen

Några saker från 30 november:
- Vi har en väninna från London med bebis på besök. Svensk barnmat har smakerna vegetarisk lasagne, köttfärssås med spaghetti och Bananpuré. Engelsk barnmat har smaken Creamy Vegetable Curry. Det ska börjas i tid.
- Jan Carlzon föreläste på Fluidminds och jag kommer att komma ihåg två saker: 1. På världens bästa hotell får personalen bara säga ja till en gäst. Vill de säga nej måste de be om lov. I Sverige är det nästa uteslutande tvärtom. Nej får alla säga. Ja måste man be om lov för. 2. När det gick som bäst för Nokia och som sämst för Ericsson sa man på Nokia att man jobbade hårt för att fylla sina telefoner med innehåll som gjorde att kunderna var beredda att betala det Nokia ville ta betalt. På Ericsson sa man att man ägnade sig åt teknisk utveckling av terminaler.
- Läste en partisk undersökning om reklam. Som man frågar får man ofta svar. Men - det som var intressant var att ungdomar ser prova produkten och event som den klart bästa källan till kunskap om varumärken. Mycket viktigare än såväl TV som Internet.
- Idag gick den första annonsen för en Moneykund (och ingen "gammal" Collaboratekund) - snabbasvar. Vi tror och hoppas att många kommer att använda tjänsten som innebär ett helt nytt sätt att göra undersökningar på. Mycket billigare. Mycket snabbare. Mycket bättre.
- Vi har kommit mycket mycket långt i planerna med något nytt i reklambranschen och gammalt i alla andra branscher. En prislista. Mer tankar om den kommer snart i ett separat inlägg.

Hej matematik

Resume
vs
Dagens Media

Idag ska vi räkna svenska Eurobestnomineringar.

Alla citat från resp tidnings artikel. Alla rätta svar kursiverade inom parantes (från eurobestlive.com)

RESUME
- Runt 50 nominerade bidrag kommer från Sverige.
(Sverige har 54 nomineringar)

- I klassen interaktiva medier dominerar Sverige stort. Runt 30 av totalt 85 bidrag kommer från Sverige.
(Rätt!)

- Sverige klarar sig hyfsat även i klassen TV/Bio med elva nomineringar
(Sverige har 12 nomineringar)

- Forsman & Bodenfors klarat sig bra också i klassen interaktiva medier. Tillsammans med Daddy har de flest bidrag med fem stycken var. Farfar och King håller sig också väl framme med tre bidrag var.
(Daddy har 5 nomineringar. Däremot har Forsman & Bodenfors hela 6 nomineringar och Farfar har 4. King har ingen nominering i interactive)

- I radioreklamkategorin hävdar sig Sverige inte lika starkt. Bara Bates Red Cell har lyckats ta sig vidare bland 32 bidrag.
(Rätt!)

- Också i Print har Sverige det lite kämpigt. Av 268 bidrag har Åkestam Holst gjort två bidrag och Forsman & Bodenfors ett. Åkestam Holsts reklam för Jarlsbergs ost och för Nezerils nässprej uppskattades av juryn. Tillika Forsman & Bodenfors reklam för Volvo.
(Rätt svar är 4 nomineringar. Resume har tappat bort Lowe Brindfors Nintendoannons)

- I Outdoor-reklamen höll sig King väl framme med tre nomineringar för sitt samarbete med SJ. Forsman & Bodenfors och Lowe Brindfors har två bidrag
(Rätt!!)

Summa 3 rätt. 4 rätt om vi räknar snällt.

vs

DAGENS MEDIA
- 740 bidrag har hamnat på shortlisten för årets version av reklamtävlingen Eurobest Awards, som avgörs i London 1 december. Av dem är 52 från Sverige.
(Sverige har 54 nomineringar)

- I utomhuskategorin har Sverige hamnat på shorlisten med sju bidrag. King ligger bakom tre av dem, medan Forsman & Bodenfors och Lowe Brindfors står för två bidrag var.
(Rätt!!)

- I kategorin för tv och bioreklam har Sverige tolv nomineringar. Forsman & Bodenfors är nominerade med fem bidrag. Garbergs, Åkestam Holst, Bates Red Cell, DDB Stockholm, Ogilvy, Tempel och H&Ms interna byrå Red Room är nominerade med varsitt bidrag.
(Rätt!!)

- I radio är Sverige nominerat med en kampanj för Heinz ketchup, som Bates Red Cell har gjort
(Rätt!!)

- När det gäller interaktiva medier har Sverige 32 bidrag på shortlisten. Följande byråer återfinns: Forsman o Bodenfors (fem bidrag), Daddy (fem bidrag), Farfar (tre bidrag), King (tre bidrag), Lowe Brindfors (två bidrag), Great Works (två bidrag), Lowe Tesch (två bidrag), Starring (två bidrag), Scholz and Friends (två bidrag), Ett bidrag var har Åkestam Holst, Pool Interactive, Projector, Framfab, Otto Stockholm och Perfect Fools.
(Här har det blivit snurrigt. Forsman o Bodenfors har 6 och inte 5 nomineringar, Farfar har 4 och inte 3, King har 3 nomineringar, men ingen i Interactive, och Lowe Brindfors har två nomineringar, men inga de heller i interactive, Pool har 2 nomineringar och inte 1)

Summa 3 rätt

Resume har inte lika många fel, men alldeles för många för godkänt.

Båda får bakläxa.

Sverige är bäst i Europa

Sverige är ett av världens ledande länder inom interaktiv design. Nomineringarna i Eurobest är ganska talande:

Reklamfilm
Frankrike 30
Storbritannien 26
Tyskland 26
Nederländerna 19
Sverige 12

Print
Frankrike 62
Tyskland 59
Storbritannien 19
Nederländerna 14
Sverige 4

Utomhus
Frankrike 62
Storbritannien 15
Tyskland 25
Sverige 7
Nederländerna 13

Interactive
Sverige 30
Tyskland 25
Storbritannien 13
Nederländerna 3
Frankrike 2

Det här stora försprånget inom Interactive beror till viss del på att Eurobest inte är den viktigaste tävlingen för utländska webbkreatörer, men det visar att svenska reklambyråer ser Internet som viktigt.

Det är samtidigt väldigt roligt att det inte ser tvärtom ut.

Forsman & Bodenfors har själva 6 nomineringar i Interactive och är en av de som har flest.

Att de svenska reklamtidningarna inte gör en större nyhet av att Sverige är klar Europaledare inom interaktiv reklam är lite trist.

Farfar och Guldägget

En ny vall är bruten.
Igår skrev jag att Forsman & Bodenfors och TBWA gjort webbfilm resp skosnören rumsrena.

Nu har Reklamförbundet gjort webbyråerna rumsrena genom att låta Farfar bli ny Guldäggsbyrå.
Nyhet från Dagens Media.

Lycka till Farfar. Och smart gjort av reklamförbundet.

Extremt ute

En av de bloggar jag läser är journalisten Olle Lidboms Vassaeggen.

I fredags hade han en utelista med följande innehåll:

1. Att klä sig som ett barn.
2. Sushi
3. Mainstream-hyllningar
4. Kulturseparatism
5. Sedlar
6. "Det här nya"
7. Poker

Jag har ett barn, klär mig oftast i randigt , äter sushi flera gånger i veckan, konsumerar populärkultur och finkultur på samma sätt och utan att skämmas eller bortförklara mig, frågar gärna utländska gäster vad de äter eller dricker exempelvis på julafton, tycker att sedlar är mycket praktiskt, exempelvis när man ska köpa ngt som kostar mindre än 100kr eller mer än 20kr, och blev varse när jag föreläste på handelshögskolan att poker är det hetaste såväl bland Handelshögskolestudenter, Linda Rosing-ex-killar, Jesper Kärrbrink, Svenssons, och Bosse Ringholm.

Direktreklam

Idag kom det här till kontoret.
Fem fina och ganska tjocka kuvert, skickade till fem personer på Collaborate (vårt gamla namn) på Norrlandsgatan 18.

- Ingen av de fem jobbar på Money idag.
- En av de fem satt på Norrlandsgatan (de övriga slutade när Collaborate satt i andra hötorgsskrapan)
- En av de fem (Niclas Melin) var VD på Collaborate 2001-2002, dvs slutade för tre år sedan.

=> Fel ftgsnamn, fel adress, fel person.
Undrar vem som är ansvarig för deras DR-databas eller vilket register de har köpt?

Dear Mr Baroso

Forsman & Bodenfors har gjort årets kanske bästa reklamfilm alla kategorier med sin informationsfilm för Systembolaget. Rolig, smart och informativ.

TBWA var snabba med att göra skosnören och sandwichgubbar rumsrena.

F&B håller på samma sätt på att göra webben rumsren. Många talar om att F&B var bättre förr när de dominerade guldägget, men just nu är Sveriges bästa reklambyrå en av världens bästa webbyråer. Och F&B var aldrig en av världens bästa reklambyråer.

Det man däremot kan fundera över, både när det gäller Anna Qvennersteds berömda skosnören och F&Bs Systembolagsfilm är vad de egentligen gör för jobb.

Vad var skosnörena egentligen reklam för?
Och har Systembolagets 8 mkr verkligen gett ngt resultat?
(förutom att göra moderaterna arga...)

Hur påverkar Google amerikanska ftg?

En mycket välskriven artikel om hur Googles expansion påverkar i stort sett alla andra it-jättar. E-bay, Amazon, Microsoft och Comcast.

Dessutom första gången sedan jag började rss-prenumerera, som slashdot refererar till Wired.

Analys

Läste Affärsvärlden på lunchen och slogs av en ovanligt slapp analys och några rena faktafel (tyvärr är artikeln bara för prenumeranter, så jag kan inte länka). Tänkte precis blogga om det, men upptäckte att ngn hann före. Håller med om det mesta, så gå dit och läs inlägget, men det var en sak som Dan på Åkestam Holst inte fick med.

JMW har skrivit om en del av fenomenet under utrycket ansynkron mediekonsumtion, (bland annat i inlägget om Burger Kings nya reklamfilmer) och det finns en mycket mycket framgångsrik och nystartad reklambyrå som helt och hållet grundat sin verksamhet på ett enkelt faktum:

När reklam är bra är det EXTREMT intressant för människor
Det är inget man spolar förbi eller vill bort från. Det är något man vill ha och skickar runt, pratar om, och laddar ner. Minns bara några veckor sedan när Bravialänken skickades runt.

Kreatörerna på Marcel uttryckte det så här i Gunn report:

"...People should love advertising. It is the only moment when the media are honest with us. Think about it: it is the only moment when we know who benefits from the pictures we watch. Each ad is signed with a logo. So it is clear. When we watch a Pepsi commercial, we know who makes money out of it. Everyone should adore advertising for this reason. It is an exception in the media environment. The rest of the time, we have no idea who benefits from the pictures we are watching."

Och det är klart det är så. När reklam är bra är man beredd att söka sig till den.

Idag präglas tänkandet från många av att få ner produktionskostnaderna så att förhållandet 10-20% produktion och 80-90% media ska bli ännu mindre produktion och ännu mer media. Exempelvis hela BUG är inspirerad av en sådan tanke.

Varför gör inte fler tvärtom? Lägger 80-90% i produktion och 10%-20% i media?

Upprepar igen: en del reklam vill man ha. Och det är mer och mer tydligt att den reklamen mestadels återfinns i två kategorier: den extremt underhållande reklamen, (som ICA, och SonyBravia) och den extremt informativa (som reklambladen med extrapriser, och IKEA-katalogen). Reklam som inte är någotdera får det svårt.

Kända svenska bloggare

Helt ovetenskapligt ser Bloggsverige ut så här:
- De som bor på Södermalm i Stockholm och har yrken inom kultur, media (typblogg: Viggo Cavling)
- Medarbetare på de stora svenska kvällstidningarna (typblogg: Linda Skugge, Fredrik Virtanen)
- De som bor i Malmö och vill ha yrken inom kultur, media (typblogg: LAFS, diagnos (rip)
- Moderater (typblogg: Johan Norberg)

Väldigt underground.

Lasermannen

Igår hade en efterlängtad serie premiär och såväl Viggo Cavling som Johan Croneman hyllar den. Tycker själv att den är ganska hackig, seg och otydlig. Gellert Tamas jättebra bok har blivit en långtråkig bok på film i serieform.

Tycker dessutom att den (iaf i det första avsnittet) fokuserar onödigt mycket på lasermannen som seriemördarkaraktär, medan boken istället hade mera ett makrogrepp med fokus på ett Sverige där Lasermannen sågs i ett sammanhang med 30 november, Ian och Bert, VAM och "Kör ut dem-löp".

Det som är bra är att ännu fler förmodligen får upp ögonen för boken igen.

Marknadsföring

Idag pratade jag om bloggande med Björn Mellstrand på JMW och han var vänlig nog att tipsa mig om några knep för att få upp trafiken på en blogg.

1. Marknadsför den.

Todo:
- Ska länka den till några pingsidor
- Ska länka den på bloggportaler (har redan fixat bloggportalen.se)
- Ska tipsa alla jag träffar om bloggen
- Har redan lagt in den i templaten i utgående mail

2. Skriv om det som folk söker på.
- Har redan märkt att den vanligaste ingången på den här bloggen är via ordet Googleworld, det andra vanligaste är Sturegallerian.

Todo:
Det jag borde göra här är kanske att skriva massa kända personer och varumärken, ska göra det som ett test när jag hinner. Börjar med några bara för att se vad som händer: reklambyråer, effektivitet, planning, kreativ reklam, sveriges bästa reklam, sveriges bästa byråer, berghs, beckmans, åkestam holst, lowe brindfors, storåkers mccann, forsman & bodenfors, tbwa, king, collaborate, money reklambyrå. Fyller kanske på imorgon. Ska följa det här testet på Google analytics och enecto.

3. Länka till andra bloggare.
Har ingen länk än, men borde ha några. Har en lista i bloglines på bloggar jag läser, men det är inte så många svenska. Tycker researcher och jmwblogg är bra. Och så adland förstås. Har också sett en hel del kloka tankar på planning.se och det var där som jag hittade länken till min favoritreklamblogg Russell Davies. Svensk favoritbloggare är annars Martin Gelin.

Todo: ska lägga till länklista.

4. (Och kanske allra viktigast)
Var intressant, så kommer besökarna tillbaka

IQ

Nu är det 2005 och det är inne att vara smart.

Trots att det innebär olyckliga sidoeffekter som att boken blivit the new black, att sudoku blivit den vanligaste drogen, att alla som kan skriva (och alla som inte kan skriva) har börjat (och slutat) blogga, och att geeken blivit inne, så är det ändå lovande och vi måste alla hoppas att det här håller i sig.

Tänk om det var tvärtom?

Skype

Nu ska Skype bli mainstream.
From idag börjar Skype säljas på 3.000 Radioshack i USA, och i morse såg jag reklam från typ Siba eller Onoff för ett logitech-paket med headset/mic/hörlur.

Vad det innebär för telebolagen kommer vi veta ganska snart. MSN messenger och vad jag kan minnas även ICQ (minns fler än jag dem?) hade ju de här finesserna för länge sen, men det var ju ganska få som använde det.

Nu börjar Skype bli stort på riktigt och om massmarknaden börjar vakna kan det gå väldigt snabbt. Ser två stora hinder dock:
- Mobiltelefoni har redan ersatt hemmatelefon för många. Hur kommer Skype och andra voip in i det här?
- Hemtelefoni är redan "nästan gratis" och kan säkert bli "helt gratis" ganska snart. Hur tacklar Skype det?

Varning för kapitalisten

I en av reklamtidningarna varnar ledaren för att Google har världsherraväldeambitioner och är brutala. De vill nämligen att man ska använda sig av dem och inte av andra. Och huh, det ska de förmodligen tjäna pengar på. Google är inte alls det "goda" företaget, utan är ett vanligt företag som vill maximera vinst och aktieägarvärde.

Vilket nyhet!!

Branding

Just nu rullar en fantastisk reklamfilm för Sonys nya plattskärm. Den har säkert alla redan sett på en av otaliga bloggar, på TV, på resume, eller ngn annanstans.

Samtidigt, långt långt därifrån, diskuteras Sonys senaste misstag. Jag är inte hundra bevandrad i vare sig datavirus, kopieringsskydd, eller luckor i Windows, men som jag fattat det ligger det till ungefär så här:

1. Sony gillar inte att man kopierar deras cd-skivor.
2. De har lagt in ett antikopieringsprogram på cd-skivorna som körs automatiskt och som har hemlighållits för användarna.
3. Programmet var inte så bra, utan gjorde datorn utsatt för säkerhetsintrång från alla webbsidor användaren besökte.
4. För att reparera misstaget la Sony ut ett avinstallationsprogram på sin sida.
5. De som laddade hem avinstallationsprogrammet gjorde ett stort misstag, eftersom det var ännu sämre i säkerhetssynpunkt.
6. Sony har kallat hem 3 miljoner skivor. (bilden är en grafisk återgivning av hur många datorer som är smittade i Nordamerika)

"I'm betting that quite a few people frightened by all of this rootkit hubbub went and installed Sony's removal tool even though they weren't sure whether the anti-piracy software was even on their PC in the first place. Now, even those users have something new to worry about."

För övrigt är jag lite besviken på Braviafilmen live. Den passar mycket bättre på Internet. Och det sammanfaller med det kloka som en av Sveriges bästa marknadsföringsbloggare just nu, Tomas Nihlén, skriver om podcastad reklam. Det kan du läsa här (gå till "Trendspaning om asynkron mediekonsumtion", låter trist, men är kul).

Det här känns redan som en fri reklamsite för Google, men idag släppte de två nya tjänster som verkar kalas:
En gratis analystjänst, som heter Google Analytics.
Och Google Base, där man kan ladda upp dokument och göra dem sökbara, som exempelvis platsansökningar och recept.

Ge det några år till. Google kan vara det viktigaste som hänt reklam och kommunikationsbranschen sedan reklam-TV.

Bensin

Det är ganska vanligt med "vi har sett den förut" och då referera till ngn obskyr kampanj gjord i Zimbabwe 1987. Just nu kan vi som åker tunnelbana njuta av en "vi har sett den förut" tio meter från varandra.

Tycker sj's tågkampanj är lite vassare, men visst är de ganska lika?

Förenkla förenkla förenkla

Läste precis på di det smartaste och mest down-to-earth jag läst på länge.

En 6-åring måste kunna förstå företagets affärsmodell om det ska vara värt att investera i.
Vad gör företaget och vad tjänar det pengar på.

EXAKT samma regel gäller för varumärkesstrategier och reklam. Alltid. Utan undantag.

Se upp för alla som pratar så ni inte förstår. Då är det sannolikaste att de inte heller har förstått.

King Kong

Ibland blir man glad av att läsa nyheterna. Speciellt om de är så här viktiga:

KING KONG
HAR FUNNITS
PÅ RIKTIGT

Läs mer här.

DIY

Här har ingen reklambyrå varit framme.

Det märks.

Staden och reklamen

En del tycker att det är fel att staten gör så mycket reklam och att exempelvis SBAB prisdumpar mot bankerna, Apoteket krigar mot detaljhandeln, att Vattenfall gör reklam trots sin närmast monopolliknande ställning, och att Svenska spel är en av Sveriges största reklamköpare.

Själv har jag egentligen inga synpunkter på något av problemen. Alla de företagen verkar på konkurrensutsatta marknader och vill de använda sig av reklam som konkurrensmedel tycker jag att det är helt ok. Så länge som de ägs av oss tillsammans så är det väl rimligt att de går så bra som möjligt, och då är ju reklam oftast ett bra medel.

Det som dock irriterar mig är när staten eller i det här fallet staden, gör reklam som inte har något mål. Reklam som kostar skattepengar och inte åstadkommer något.


Vad vill Stockholms stad att jag ska göra med den här informationen?
Tror att det är få som vill vara med och betala för det här. Varför gör de så här, vem vill de påverka att göra vad? Om målet är nöjda stockholmare skulle jag tro att de flesta hellre skulle satsa 300.000 på förskolan än 300.000 på eurosizeaffischer om Stockholms stads kvalitetsarbete.

Ett av de säkraste jultecknen är Nordiska Kompaniet. Och i år gör de ingen besviken. Efter förra årets icke-katalog kommer de tillbaka med besked. Det här är hantverk i den högre skolan. Ingen strategi. Ingen planning. Ingen stor reklamidé. Bara fantastiskt hantverk. Precis som vi vill ha NK alltså. Bäst är omslaget med balettnissarna och de två uppslagen julklappsparad.

Blog för dig som gillade hey whipple squeeze this

Som planner måste jag rekommendera den här bloggen.
Extremt inspirerande för alla som arbetar med reklam (men speciellt förstås för dig som arbetar som planner).

De flesta andra reklambloggar brukar bara posta nya kampanjer och det är ju iofs intressant att läsa om kampanjer betydligt tidigare än vad tidningarna skriver om dem, men den här bloggen är som en lektion i back-to-basic-no-fuss strategi utan att krångla till eller överkomplicera.

ps och han som skriver den är ordförande för engelska planningförbundet och har varit planner på Wieden & Kennedy och jobbat med exempelvis Nike och Honda.

ps 2 och boken om du inte har läst den kan du beställa här eller här.

Kassa Linjen

Kassa linjen blir kassaapparaten.
Vad ska man säga om det?

Staten

På den här sidan har det varit mycket kritik.

Måste därför framhålla två goda exempel. Båda från staten. Och båda från TBWA.

Apoteket har en utmärkt kampanj mot rökning uppe just nu. Istället för att gå mot att det är farligt, fånigt eller dyrt har de gått mot många rökarens mardröm. Att det är förbannat oglamoröst. Att man inte alls blir som Kate Moss (ja fortfarande) av att röka, utan att man blir som ett sjukvårdsbiträde i Alingsås. Och det, oavsett vad man tycker om sjukvårdsbiträden i Alingsås, är förbannat avskräckande för många.

Den andra goda kampanjen är två kampanjer för alkoholkommitten. Den ena handlar om langning och hade ganska lama annonser, men väldigt bra filmer. De hittar du här. Den andra handlar om att man ska dricka mindre när man festar och består av bland annat bra utomhus, bra filmer, och en ruggigt bra kampanjsite.

Sen kan man ha åsikter om att just staten är kanske Sveriges bästa reklamköpare just nu (Telia, Alkoholkommitten, Apoteket, SJ, SAS, Systembolaget, SBAB, SR, SvT, Flicka). Men de sparar vi till ett annat tillfälle.

Mediebyråer

Det var mycket väsen förra veckan på Dagens Medias nyhets- och debattsidor.
Här
Här
och här

Internetgalan SIME05 delade ut priset årets bästa mediebyrå till säljbolaget Tradedoubler, trots att tre mediebyråer var nominerade.

Så här såg motiveringen ut "At a time when online advertising is really starting to take off big time the role of a media agency in finding the right role and impact for the Internet in the media mix is more crucial than ever. The winner in this category is not only choosing but also creating new media channels. The Jury simply asked themselves who would they spend their marketing million on this year?"

1. SIME-Juryns ordförande, Erik Hörnfeldt, är informationsdirektör på en av Sveriges största medieköpare, 3, och har bland annat arbetat på Halogen, Icon Medialab, Torget och Z:magazine. han har varit med sedan Internet startade i Sverige. Om det finns någon i Sverige som borde känna till vad en mediebyrå gör/inte gör, och vad en mediebyrås roll är när det gäller Internet, borde det vara Erik Hörnfeldt.
2. Tradedoubler har vuxit jättesnabbt i Sverige, men omsatte trots det bara ca 80 mkr i Sverige jan-sep. Internetannonsmarknaden var värd 558 mkr år 2004 (och då omsatte Tradedoubler 57,4 mkr). Tradedoubler står alltså för ganska exakt 10% av den svenska Internetannonsmarknaden.

Många (men det finns säkert någon som inte håller med) tycker att mediebyråerna har haft två stora arbetsområden den senaste tioårsperioden. Den ena har varit att avlasta reklambyråer och reklamköpare i administration. Mediebyråerna har varit bra på att hantera flöden av annonser och spotar och på det sättet fungerat ungefär som en groissist/distributör av andra varor. Den andra stora insatsen har varit att köpa TV klokare.

Internet däremot har varit få mediebyråers (eller för den delen reklambyråers) huvuddomän.

En enkel anledning är pengar. TV omsatte 2004 nästan 7 gånger så mycket som Internetannonser.

En annan anledning är typen av annonser. Vägledande media (sökord, kataloger och eftertext), står för mer pengar än annonser. Sökords och eftertextannonsering handlar oftast långt från mediebyråernas expertis.

Innan marknaden har satt sig kommer den här typen av missförstånd att uppstå. För visst är det absurt att en aktör som bara kan placera i 10% av marknaden utses till den optimala partnern.

Och visst är det klart att Erik Hörnfeldt vet vad en mediebyrå gör. (Tror dock att han gör så här: köper TV och möjligtvis print via mediebyrå, köper sökord via Google direkt, köper banners via Tradedoubler direkt, köper några större mediesiter direkt, gör bra kampanjsiter via webbyrå tillsammans med reklambyrå) Och egentligen, varför skulle han göra på något annat sätt?

ps skomakarens barn. Klickar man på sime.nu och vidare till awards, så får man se det här. Lite kul..

Stella

H&Ms Stellakampanj har ju föregåtts av så mycket att det redan känns som att den var för några år sedan.

Reklamfilmen och siten och evenemanget och om det var eller inte var rätt att kicka Kate osv osv har redan debatterats och kommer fortsatt att debatteras i massor.

Jag har precis sett filmen för första gången. Och jag tycker att det är bra. Och enkelt. Efter filmen tycker man att H&M är lite tuffa, man har fattat när Stellakläderna börjar säljas, och man tycker att kläderna är snygga (för man har fått se hur de ser ut).

Motsatsen till strategi hittade jag när jag för någon vecka sedan pratade med VDn för ett företag som säljer lyxiga kakelugnar.

Lokala förmågor hade lurat i honom att de inte skulle visa kakelugnarna utan istället bygga konceptet "Eld är inredning" med hjälp av människor i olika miljöer (exvis bergsklättrare) långt ifrån hemmet som frågade varandra efter eld genom att annektera uttrycket "Har du eld?". Jag undrade lite lätt hur de hade tänkt och om han trodde att det sålde kakelugnar? Jag fick svaret - det är varumärkesbyggande.
Ridå.

Well - jag tror att Stellakampanjen säljer kläder bättre än vad bergsklättrare säljer posh kakelugnar.

inhouse del2

Såhär tror jag att det ligger till:

Reklam är för en del företag strategisk - del av affären. Exempel på den typen av företag är modeföretag. För andra är den helt ostrategisk - ren produktion. Exempel på den typen av företag är managementkonsulter och revisionsbyråer (och för all del reklambyråer).

En dålig reklamkampanj för ett modeföretag kan vara lika förödande som en dålig kollektion och vice versa. Medan en dålig reklamkampanj för en managementkonsult är dålig bara för den mellanchef som beställde den.

Vilka konsekvenser har då detta?
Jo. Om en vara är strategisk vill man ha maximal koll på den och man vill ha den absoluta kollen internt. Därför har Jörgen Andersson (H&Ms marknadschef) ett av H&Ms viktigaste jobb och därför har Dressman ännu inte släppt in konsulter att göra jobbet. Därför flyttar den strategiska kommunikationen hem. Man vill inte vara beroende av att kompetensen och uppmärksamheten flyttar på sig. Man vill inte bli utkastade för att ett större eller mer intressant uppdrag kommer in på byrån.

Om en vara däremot är ostrategisk vill man ha minimalt pris. För flera stora företag med stort behov av produktionsorienterade reklamuppdrag som broschyrer, hemsidor, produktblad, platsannonser etc är det ren matematik att det helt enkelt blir mycket billigare att betala en inhouse-producentlön på 19+skatter i månaden än att betala en reklambyrå 1000+moms i timmen.

Reklambyråerna måste anpassa sig till detta genom att maximera flexibiliteten och "bättre-heten" (läs nedan). Bättre kan vi bli genom att lära känna våra kunder och deras kunder bättre. Genom att jobba igenom varje brief noggrannare och låta varje idé gå ett varv till. Flexibiliteten kan vi öka genom att anpassa gruppen efter uppdraget. Ibland måste vi vara fler och ibland färre. Men vi måste alltid leverera det vi ska i tid och med bra kvalitet.

Jag tror och hoppas att utvecklingen fortsätter. För då kommer vi alla att tvingas bli bättre.

Inhouse del1

Sedan vi bytte namn och inriktning har vi pratat med många många företag.

En tydlig trend har märkts. En stor del av reklamen har börjat flytta hem. Och det gäller såväl den strategiska som den ostrategiska kommunikationen.

Uppdragsgivare har tröttnat på att betala för administration och enklare produktion.
Det går ju upp och ner, men jag både tror och hoppas att det här är en trend som håller i sig. Tror nämligen att det förhåller sig såhär:

Det finns tre basanledningar att anlita en konsult:
- Billigare än att göra själv
- Bättre än att göra själv
eller
- Flexiblare än att göra själv

Skärskådar man de anledningarna är utvecklingen inte speciellt märklig.
Förklaringen kommer senare..

100 wattaren

För flera år sedan satt jag med i den svenska juryn för effektivitetsklassen i New York Festivals. Vi hade extremt många bidrag framför oss och två enkla kriterier: bedöm om den kreativa höjden och det effektmässiga resultatet är bra nog för att gå vidare.

Vi satt i en hel dag och betade av pannå efter pannå, resultatredovisning efter resultatredovisning. En del bidrag var svenska och de kände man igen. En del var utländska och en del verkade vara gjorda på en annan planet.

Efter ett tag kom man in i en sorts snabbscanningmekanism. På samma sätt som man gör som konsument när man ser på reklam, som TV-tittare när man zappar mellan kanalerna, eller som lyssnare när man är lite trött på kvällen. Ngn form av selektiv perception. Vad gillar jag? Vad tycker jag förtjänar att premieras?

Allt som inte var tillräckligt kul, snyggt, eller smart exekverat åkte bort direkt. Sen använde man samma teknik som när man opponerade på C-uppsatser - läs metoddelen ganska noga, snabbläs uppsatsen, och så direkt på slutsatserna. Siffror som såg bra ut fastnade. Långa resonemang fastnade inte.

Helt fair faktiskt. Jurys är ju också en målgrupp, som man måste målgruppsanpassa sitt budskap (i det här fallet resultatredovisningar och i Cannes snabba bildlösningar) till.

Har för mig att vi alla gillade Spray väldigt mycket. Filmerna var kul och vi önskade alla i rummet att vi själva hade kommit på det smarta i att förklara det då teknikfokuserade Internet på ett enkelt och lantis-smart sätt.

Kommer inte riktigt ihåg hur bra det egentligen hade gått för Spray, förutom att de hade ökat trafiken jättejättemycket eftersom de hade gått i TV, lagt till massa kategorier på siten, och köpt trafik från partners.

Igår hade en vinnare i den finaste svenska effekttävlingen blivit SF-publikens val en månad och en annan ökat trafiken på en B2B-site från runt 3000 till runt 4500.

Personerna på reklambyråerna bakom är hur smarta och trevliga som helst och det råder säkert ingen tvekan om att kampanjerna fungerat. Men.
Var det verkligen förra årets mest effektiva reklamkampanjer.
Egentligen?


Fotnot.
Money (fd Collaborate) har vunnit en 75W och en 100W. Den ena kampanjen var ett DR till 100 personer och den andra vann mest för att den var en av de första som hade utnyttjat stortavlor på ett kreativt sätt. Tror inte att de två kampanjerna tillhörde de årens mest effektiva kampanjer heller. Ärligt talat.

Jävligt bra

Det är alltid lika kul med företag som har en nordkoreansk inställning till reklam. De som tror att konsumenterna liksom tror att en sak är sann, för att de säger det i reklamen. Som om allt fortfarande vore som på 50-talet.

När det gäller sminkreklam, så är det liksom överenskommet mellan mottagren och sändaren att "vitamininstitutet i Schweiz" inte finns eller att Liz Hurley (eller den som för tillfället lånar ut sitt ansikte) aldrig skulle låta Loreal eller Nivea komma i närheten av den egna dyrbara hyn.

När detta används i B2Breklam blir resultatet mycket mycket underhållande.

Nyss kunde man läsa Sveriges mest kände musikvideoregissör säga att "Det händer något med mina filmer när dom visas på LG Flatscreens som känns jävligt bra."

Läs meningen igen:
"Det händer något med mina filmer när dom visas på LG Flatscreens som känns jävligt bra."

Vad säger då LG om det här?

Får Jonas Åkerlund någon ersättning, eller bygger samarbetet enbart på att han lånar era produkter?

- Jag vill inte gå in närmare på det. Men jag kan säga som så att Jonas Åkerlund låter sig inte köpas. Det går inte att köpa hans namn.

Nu ska jag äta lunch. Det händer något med min mat när den micras i LG MC-8483NLA som känns jävligt bra.

Det är bara reklam (2)

Såg den här på riktigt igår och kunde inte sluta titta. Gick fram och tillbaka mot pelaren.

Det var helt magiskt. Hur kunde det ske? Hur kan kunden, byrån, tryckaren, alla, missa att priset var fel. När priset - 9,50 - är det som är kanske allra mest säljande för den här tidningen (de andra biltidningarna kostar runt 40:-, och auto bild kostar under tian)

Det är ju bara reklam

Idag såg jag den nya kampanjen för Sturegallerian. Fina bilder på shoppande tjejer som springer Marathon och så texten Marathonshopping. (Kan ju undra varför Sturegallerian gör reklam för Marathonshopping, när ju inte öppettiderna kommer vara triumfkortet, men vadå. De ska ju trots allt ha en liten gerillaaktivitet vid öppningen, med just Marathonshopping som tema. Sen kan man också diskutera om texten marathonshopping över bilden marathonshopping är sådär superbra, men jaja).

Det som dock är nono i min bok är följande. Efter att ha sett stortavlan går jag in på hemsidan och möts av:
Sommaröppet!
och
inga bilder från kampanjen!

Bakläxa.

Eller. Det är ju "bara" reklam..

 
 

Sampling

Internet är till för att hyperlänkas.

Hittade via den här länken, den här länken. Och där den bästa lilla texten om Stockholm 2005, som jag läst hittills.

Om du har Acnekläder, om du blir bjuden på Rodeofester, om du är nere med det Skånebloggeliten, läs.

Jag publicerar den här i sin helhet:
Gud, om något i efterhand kommer att definiera 2005 är det den jävla flockmentaliteten, mer än både webbpoker och blogg och sudoku och Björn af Kleen. En del av de där grejerna hänger väl iofs ihop. Jag ska återkomma till det. Det är illa med arenarock, jo tjena. Jag blir galen. Alltså, på riktigt. Fattar ni nivån på populärkulturjournalistiken i det här landet? När man väl positionerat sig som en av de med koll kommer man undan med vad som helst. Då kan man sluta tänka. Man ba' "Japan Berlin New York yadda yadda yadda electronica med skitsmala referenser det är dåligt med Kent yadda yadda det är tufft med arty jävla poserande white trash-fetischiga äckelkillar med rika farsor som tror att de har uppfunnit det jävla hjulet och alla ba' 'åh jävlar det här känns helt NYTT det här är typ i GRÄNSLANDET mellan KONST och POLITIK, en KOMMENTAR TILL SAMTIDEN!' yadda yadda jag adderar ett djup till min personlighet genom att gilla nåt bögigt också typ Oxford och välskräddade kavajer och afternoon tea yadda yadda jag är så jävla eklektisk så ni fattar inte segelbåt tenniströja huliganmode Tokyo medelklassiga jävla amerikanska indieregissörer Banksy lönnsirap lappar som folk hittat i en tvättomat."

Och alla ens fans kan sluta tänka eftersom de har nån de tror tänker åt dem. Hahaha. Vilket jävla självbedrägeri. Såhär är det: Alla tongivande skribenter inom området populärkultur i Sverige ligger och plaskar i samma jävla Accelerator-pöl, ni vet Accelerator-festivalen, den bekväma inomhusfestivalen för nyblivna bostadsrättsinnehavare runt trettio som vill "ha koll" - man köper en biljett till Accelerator, och sen får man koll på vad som gäller, "lite innan det gäller". Det är som att få ett litet facit och man kan koppla bort hjärnan och veta att nån valt ut det bästa åt en. Resten av året behöver man inte ens bry sig. Man kan sitta hemma i bostadsrätten och lyssna på Joanna Newsom eller vad fan man nu lyssnar på tills det blir sommar och man får dricka civiliserad inomhusfestivalöl igen och veta att man är safe.

Det där är den svenska populärkulturjournalistiken. Det är där vi befinner oss. Inte en jävel protesterar. Istället delar man ut pris till Tidskriften Sex. Tidskriften Sex är Accelerator-festivalen i magasinform, den fyller exakt samma funktion. Jag har börjat tänka på detta som Accelerator-kultur, saluförd främst av Sex, men på senaste tiden även med tilltagande impact av Fredrik Strage i DN. Droppen för mig blev när Strage i en krönika typ förra veckan spekulerade i om JT LeRoy finns på riktigt eller ej. Ni vet JT LeRoy, Accelerator-kulturens egen queerkorrekta pin up-pojke, skyldig till den helt nya genren Accelerator-litteratur, där även Dave jävla Eggers ingår. Det är en slags skrämmande icke-litteratur där intervjuerna med författarna alltid är intressantare än böckerna de skriver.

Hela Accelerator-kulturen är förresten en slags icke-kultur, jag blir helt illamående. Vilket jävla stillestånd. Bill Murray. Visa mig en enda intressant rad som skrivits om Bill Murray de senaste åren. Stackars Bill Murray, han är säkert snäll, lämna honom ifred nån jävla gång. God smak, hahaha!, vilket jävla skämt. "Vi letar efter det ÄKTA i samtiden, vi har fattat lite mer än Vice och Nöjesguiden, vi BORRAR PÅ DJUPET. Vi springer runt i en liten ring och försöker suga av oss själva. Vi behöver inte ifrågasätta nånting, nån annan gör det åt oss, eller, det säger de ju att de gör iallafall och vi har ingen anledning att tvivla." Accelerator-journalistik, alltså fatta, det här är inte bara sorgligt ur estetisk synvinkel, det är på riktigt upprörande, ni vet Björn af Kleens omtalade Fredrik Strage-artikel i Sydsvenskan, den är ju mer än något annat ett lysande exempel på meta-Accelerator-journalistik, den ÄR 2005. Där har ni er jävla samtid. Och ni har ingen annan att skylla på än er själva.

Lunamericanstorm

Alla svenska ungdomar har ett krypin på Lunarstorm.

Och alla amerikanska har ett på myspace.com
Sedan starten 2003 har man nu 22 miljoner användare och är större än Google.

Miniäpplen

Det här är att gilla ett varumärke lite för mycket.

Som sony fast tvärtom

Det här var nästan lika bra som Bravia. 120 filmer för nya Passaten. Alla filmer är inte bra och vissa är tom dåliga, men helheten är hur bra som helst.

Se filmerna här.

Nyhetsbevakning

Resume är ibland jättebra och jättesnabba.

Ibland inte.
Idag släppte de "nyheten" att Sony har gjort en ny fin reklamfilm för sin nya TV. Det är jättebra. Problemet är bara att reklambloggen reklamfeber hade nyheten redan den 20 oktober, researcher hade samma nyhet 22 oktober, ad-rag 25 oktober, smidigt.se 31 oktober.

Naturligtvis finns den på hur många andra bloggar som helst redan.

Det här är inget jätteproblem egentligen. Men visst gör det att hela nyhetsbevakningen vad gäller reklam förlorar lite i relevans när en ledande nyhetstidning kan göra en nyhet av en flera veckor gammal officiell nyhet?

(speciellt som Resumes chefredaktör redan nämnt filmen i sin ledare redan 31 oktober).

Bloggarna sätter press på nyhetsbevakningen och det är bra. Men när tidningarna inte adderar mervärde, utan mer blir Metro-hopsamlare eller nyhetsportaler, vad ska man då ha en stor redaktion till?

Sedan en av de ledande journalisterna gick över till den rosa tidningen har Resume varit tvungen att referera till den rosa tidningen flera gånger i veckan. När kommer den första referensen till en blogg? Och när startar Metro sin metroreklam, där de samlar artiklar från DI, Dagens Media, SvD, DN, Resume och alla bloggarna?

[filmen finns på www.bravia-advert.com och är precis så bra som alla säger.]

227+329+122

Förra året köpte Vodafone media för brutto 329 mkr, 2003 för 227 mkr.
I år har man hittills köpt media för 122 mkr.

Förra året var man Sveriges 6:e största annonsör. Bara Telia, ICA, Coop, Svenska Spel och Procter&Gamble var större.

Och resultatet?
Vodafone har på kort tid blivit ett av Sveriges mest kända varumärken.

I dag offentliggjordes det: Telenor köper Vodafone. För 9,9 Miljarder.

Och det första man ska göra är att ta bort det bara tre år gamla varumärket (minns du Europolitan?)

Vad får man då för 9,9 miljarder? En bra marknadsandel på företagssidan, en ok på privatsidan. Totalt en ganska bra kundstock.

Men ett varumärke?

Vad har egentligen de 700 mkr gett i varumärkesbyggnad, när namnet inte är värt någonting?

Värt att tänka på när man mässar varumärke, varumärke, varumärke.

Telenor har köpt sig in på den svenska marknaden. Man har köpt en marknadsposition. Och man har köpt en möjlighet att på allvar bli en spelare på alla marknaderna: fast-mobil-bredband (Bredbandbolaget) och TV (Canal Digital).

Men har man köpt ett "varumärke"? Tveksamt.
Och vad är egentligen varumärken värda på den här typen av produkter?

Googleworld

För de som ser Google som en trevlig liten sökmotor som är övervärderad på börsen, tänk om.

Google är snart Microsoft, fast på Internet. Sök=Google. Sök prylar, butiker, kartor, mail, bloggar, nyheter, bilder, video, böcker.

Den här bloggen exvis (liksom de övriga hostade på blogspot, är ägda av, just det, Google. Ett nytt bildhanteringsprogram, Picasa, ett nytt mailprogram, GMail, kartor över hela världen, Googleearth (komplett med satellitbilder, hitta - släng dig i väggen).

Senaste dagarna har jag upptäckt Google Reader (trots bara beta den bästa RSS-läsaren) och Google Print (de scannar just nu in all världens böcker!!)

Ebay, Microsoft och Yahoo tar det här på allvar.

Vad gör Bonnier, Schibsted och Eniro?

Ur hästens mun

Det här är det vi gick ut med när vi startade money och bytte namn från Collaborate. Eftersom det valsat runt i media och lekts viskleken med, så är det väl lika bra att ni läser det som vi ville ha sagt rakt av utan "journalistfiltret":

Collaborate blir Money
- en reklambyrå som börjar och slutar i kundens affär.

Collaborate har under 2000-talet varit en av Sveriges mest intressanta reklambyråer.

Flera av landets duktigaste personer har arbetat på byrån, Bo Rönnberg, Catt Olsson, Niclas Melin, Totte Stub, Linda Sandberg, Arvid Svanvik, Manne Schagerström, Patric Blixt, Andreas Broman, Lars Rystadius, Edwin von Werder, Stefan Pagreus, osv.

Alla reklampriser som går att vinna har vunnits.
Flera av landets största uppdragsgivare har varit kunder.

Nu är det dags att vända blad.

Dagens traditionella reklambyråer är inte anpassade efter det nya medielandskapet som växer fram
- där bloggar som Virtanens och Skugges är större mediekanaler än de stora dagstidningarna
- där alla reklamfria zoner håller på att förvandlas till reklam
- där digital-TV förändrar förutsättningarna för TV-reklam
- och där några av världens mest kända varumärken som Google, Skype och Zara lanserats helt utan traditionell reklam.

Vi tror att utvecklingen kommer att fortsätta.
Morgondagens reklambyråer behöver ta tillbaka initiativet. Vi måste kunna tala med företagsledningar och vi måste kunna motivera vad vi gör. Men för att de ska vilja lyssna måste vi förstå vad de gör. Och vi måste förstå och kunna rekommendera andra lösningar än reklam.

Därför börjar vi i affärsmodellen och den heliga arbetsgruppen.

Vår syn på arbetsgrupper:



Vår affärsmodell:



- Vi tror att en traditionell arbetsgrupp med två kreatörer och en säljare eller administratör är ett gammalt sätt att konstruera en arbetsgrupp, anpassad efter gamla problem.
- Vi tror att den klassiska reklamhierarkin där ATL är ”finare” än BTL är intressant bara för reklambranschen.
- Vi tror att morgondagens kunder inte vill bli kallade konton, utan vill ha hjälp med att lösa problem och hitta möjligheter.
- Vi har en medieoberoende affärsmodell som bygger på resultat och idéer, inte på produktion och beläggning.

Vi gör det här för att vi fortfarande tror på idéns makt.

Vi tror att en bra idé och en bra historia alltid vinner över en varumärkesstrategi eller ett powerpointdokument.
Vi tror att det är bättre idéer som kommer att göra att reklambyråerna kan komma tillbaka.

Men vi tror att vägen till bättre idéer måste gå via bättre kunskap.
Och vi tror att vägen tillbaka inte kommer att vara en bättre annons.

Vi bygger en ny typ av arbetsgrupp, som består av två strateger och en kreativt ansvarig, som vi lika gärna skulle kunna kalla historieberättare eller idéstrateg.

Den traditionella reklambyrån Collaborate byter namn och inriktning och blir Money.

premiär

Det här är det första inlägget på moneyreklam.

Just nu pågår en viss debatt om bloggandets vara eller inte vara. Tror dock att Björn af Kleens avhopp inte betyder att en helt ny form av publicering innebär ett helt mediums död. Läs mer om det på exempelvis den utmärkta bloggen modernista.se/martin.

Har till dags dato inte besökt en enda bra reklambyråhemsida. Och som vanligt på Internet när det är dåliga saker ligger felen inte i formen, i språket eller budskapet. Felet ligger i timingen. Vi vill inte läsa tomma nyhetssidor eller mötas av att en byrå fick en ny kund förra sommaren.

På Internet vill vi veta idag.

Och därför tänker vi istället för att ha en "vanlig hemsida" ha en blogg.

Här kommer vi att lägga ut det som händer hos oss och vi tycker är intressant eller roligt. Vi kommer även i den mån vi orkar att kommentera aktuella händelser inom marknadsföring, teknik, reklam och media.

Välkomna.
/Money