Filmrecension

Den här bloggen ska handla om tankar och åsikter om reklam och inte vara en allmän privatblogg. Måste dock med det förbehållet ändå kommentera en film jag såg på annandagen, Narnia: häxan och lejonet.

Man kan se den på minst tre sätt och om man är lagd som jag, blir man besviken oavsett vilket av de tre perspektiven man väljer:

1. En Jesusfilm med djur i huvudrollerna
Att den kristna högern gett sitt sjungande bifall åt den här filmen är inte speciellt överraskande och ni har säkert läst de flesta av de här tolkningarna.
- Lejonet är en klassisk symbol för Jesus
- Lejonet förvandlar döda till levande
- Lejonet/Jesus återuppstår från de döda
- Lejonet/Jesus offrar sig för våra synders skull
osv osv
Filmen är överladdad med kristna budskap om offer, synd, förlåtelse och straff.

Det som borde göra den ointressant (även om man är kristen) är att den förenklar och kategoriserar så extremt. Den är så enkelt uppbyggd så att ingen ska kunna missförstå och det är det som gör den så trist att se på. Om man är ond så får man sitt straff och är man god får man belöningar. Men det går att ångra sig och få förlåtelse, men det får man inte av sig själv utan av en högre makt. Problemet är att det är få människor som är så enkelt uppbyggda och så få situationer som är så enkla att dela in i rätt-fel, gott-ont. Om man börjar tro på att det är så enkelt, har man ju verkligen problem. (eller börjar ställa till rejäla problem för andra. Som att bomba länder som är onda, eller döda de som har begått ett brott)

2. En barnsaga om magin i vardagen
Den äldre generationen har alltid tyckt att den unga är ansvarslös och att det alltid var bättre förr. Jag ska inte göra det misstaget, men jag måste ändå fråga mig om det är helt vettigt att visa realistiska massstridsscener och avrättningar, som underhållning i filmer riktade till barn. Förr kunde den typen av situatiomer anas eller maskeras eftersom det rörde sig om teckande figurer, men iom den nya tekniken handlar det nuförtiden om realism. Samma personer som upprörs över svordomar, könsord, ett naket bröst, eller svält och katastrofer i anslutning till barnprogrammen kan utan att blinka svälja avrättningar som underhållning om de går under täckmanteln "Disneyfilm". Det tycker jag är konstigt.

3. Två timmar underhållning för de som gillade Sagan om ringen och Starwars. Det är enkelt att se att Narnia kostade några kronor mer än en svensk tv-serie, men det är i många scener ett märkligt slarv med effekter och det visuella. Vi ska inte anklaga skådisarna i de ovan nämnda filmerna för Marlon-Brando-prestationer, men maken till lamt skådespeleri som de fyra barnen/ungdomarna i Narnia presterar var det länge sen jag såg. Alla barnen (med ett visst undantag för den "onde" Edmund) har filmen igenom EXAKT samma lillgamla "seriösa flin" på läpparna. Och det är svårt att hålla sig för skratt varjke gång något av djuren börjar prata. I den här genren är filmen mest att likna 2h Ewoker eller Jar Jar Binks.

Filmen har tydligen toppat listorna i 11 länder och enligt Disney tilltalar den alla. Well. I min bok får en ett överkryssat M.