Ja, ähum.
Det är klart att jag glömde en liten siffra i förra inlägget.
10x3x4x8x1500=1,44mkr ska det vara.
torsdag, januari 18, 2007
Matematiklektion (2)
Ja, ähum.
Det är klart att jag glömde en liten siffra i förra inlägget.
10x3x4x8x1500=1,44mkr ska det vara.
matematiklektion
Idag är det ju populärt att skriva om byråer och kunder som inte kan räkna. Få se om det här kanske kan väcka en tanke hos en del fler kunder som borde plocka fram miniräknaren.
I en pitch om en kund med 140mkr i omsättning var tydligen tio byråer inblandade. Låt oss lite grovt räkna på det exemplet för att se vad det betyder i kronor och ören.
Antaganden:
Varje byrå har (minst) tre personer inblandade i pitchen.
Varje byrå lägger (minst) fyra dagar per person på pitchen.
Varje dag har (minst) åtta timmar.
Varje byrå debiterar (minst) 1.500kr i timmen för seniora personer som arbetar med new business.
Låt oss räkna. 3x4x8x1.500=1,44mkr
Och då räknar vi alltså i underkant. I få (inga) pitcher jag varit inblandad i har vi lagt ner så lite arbete som i antagandet.
Låt oss räkna från andra hållet.
Antaganden:
Omsättningen är 140mkr.
Marknadsföringsbudgeten är 5% av omsättningen.
Byråarvodet är 20% av marknadsföringsbudgeten.
Låt oss räkna igen. 140mkrx5%x20%=1,4mkr.
Upphandlingen har alltså kostat (för byråerna) nästan på öret lika mycket som det uppskattade byråarvodet per år. Det är intressant. Och jag vet vad jag tycker om det här.
Andra bloggar om: pitch, reklambyråupphandling, upphandling, oetisk
I en pitch om en kund med 140mkr i omsättning var tydligen tio byråer inblandade. Låt oss lite grovt räkna på det exemplet för att se vad det betyder i kronor och ören.
Antaganden:
Varje byrå har (minst) tre personer inblandade i pitchen.
Varje byrå lägger (minst) fyra dagar per person på pitchen.
Varje dag har (minst) åtta timmar.
Varje byrå debiterar (minst) 1.500kr i timmen för seniora personer som arbetar med new business.
Låt oss räkna. 3x4x8x1.500=1,44mkr
Och då räknar vi alltså i underkant. I få (inga) pitcher jag varit inblandad i har vi lagt ner så lite arbete som i antagandet.
Låt oss räkna från andra hållet.
Antaganden:
Omsättningen är 140mkr.
Marknadsföringsbudgeten är 5% av omsättningen.
Byråarvodet är 20% av marknadsföringsbudgeten.
Låt oss räkna igen. 140mkrx5%x20%=1,4mkr.
Upphandlingen har alltså kostat (för byråerna) nästan på öret lika mycket som det uppskattade byråarvodet per år. Det är intressant. Och jag vet vad jag tycker om det här.
Andra bloggar om: pitch, reklambyråupphandling, upphandling, oetisk
måndag, januari 08, 2007
s 3
När jag började arbeta med reklam var det tre format som var de allra allra finaste.
Dels var det s 3 i de stora tidningarna (främst DN). Dels var det primetime i TV4. Dels var det utomhus i stora format (pelare och stortavlor).
Senaste åren har det blivit finare och finare med de mindre formaten i tunnelbanan och de ytor som tidigare mest huserade lokala hudvårdsföretag och prylbutiker har blivit reklamytor för landets ledande annonsörer.
Ett nytt format tror jag har seglat fram som det kanske allra mest attraktiva. Den senaste tiden har annonsörer som IKEA, AMF Pension, Ving och Tele2 gjort reklam i Aftonbladets Panorama-format. Och det formatet skulle jag gissa är landets just nu allra allra "finaste". Trots att det bara är en banner.
Och trots att "ingen" klickar på banners är det här landets kanske bästa?
Andra bloggar om: reklam, reklambranschen, annonsformat, nätannonsering, banners
torsdag, december 21, 2006
onsdag, december 20, 2006
Statistik
En undersökning av en mycket snäv grupp har gjorts i nordöstra USA. Yngre män med högskoleutbildning och "hyfsat bra jobb" har tillfrågats om allt från mediekonsumtion till attityd i lite olika medierelaterade frågor.
Så här såg mediekonsumtionen ut:
Några andra intressanta resultat:
- 87% har iPod
- 4 av 15 sa att den nya TVn var årets bästa inköp. Ingen nämnde märket, utan pratade om tekniken - plasma, lcd osv.
- Bara 2 laddar ner podcasts.
från Fallons plannerblogg
Andra bloggar om: mediekonsumtion
Så här såg mediekonsumtionen ut:
Några andra intressanta resultat:
- 87% har iPod
- 4 av 15 sa att den nya TVn var årets bästa inköp. Ingen nämnde märket, utan pratade om tekniken - plasma, lcd osv.
- Bara 2 laddar ner podcasts.
från Fallons plannerblogg
Andra bloggar om: mediekonsumtion
torsdag, december 14, 2006
Å han ba. Å ja ba.
å igår på bion Bea # vi satte oss vi satt längst upp i hela
salen du vet # å så ja Andrea å Gina vi satt å skratta hela bion asså
å ja asså du vet ja blev såhär åh va synd du vet
men asså va ska man göra vi satt å garva
Page 4
Bea:
<[>] ja hatar såna där jävla snorungar
Linda:
<[>] ja du vet å ja [skrattar] # men de va såhär du vet vi garva bara
åt nånting såhär å sen # en kvinna i mitten hon ba sch hon ba vände
sej om å ba tyst å ja ba ah ja ba ursäkta mej såhär ja ba gick fram ti
henne å förlåt såhära [skrattar] så ja ba gick å satte mej du vet hon
ba # sen satt såhär fem somalier en man # å fem tjejer typ såhär
tjugi tjufemårsålder å såhär sjal # när vi gick ut dom ba # värsta
blickarna såhär ja ba åh: ba Gina kuta in på toaletten [skrattar] #
skitäckligt
Bea:
ja hatar när man e på bio å
Linda:
ja men du vet asså vi garva nån gång du vet hon ba sch ja ba hallå
vi skratta man ska va helt tyst du vet
Bea:
asså speciellt mitt under filmen # ok typ om de e komedifilm men
de e klart man skrattar å håller på
Linda:
men typ han blev skjuten du vet å han ramla på ett såhär han ba # han ba kolla
på han han ba # ba dunk du vet såhär skitroligt typ # ja ba ah vi bara garva du vet hon ba sch
men herregu för ja tycker de e kul va fan de e klart ja får garva
En intressant studie genomförd av Tony McEnery på Lancaster University varnar för att ungdomar i Storbritannien får sämre och sämre ordförråd. Tydligen använder en genomsnittlig tonåring 12.600 ord jämfört med 25-34-åringar som använder 21.400 ord.
Vet inte, men tror att man skulle få motsvarande statistik om man gjorde en undersökning av svenska ungdomar.
Andra bloggar om: språk
salen du vet # å så ja Andrea å Gina vi satt å skratta hela bion asså
men asså va ska man göra vi satt å garva
Page 4
Bea:
<[>] ja hatar såna där jävla snorungar
Linda:
<[>] ja du vet å ja [skrattar] # men de va såhär du vet vi garva bara
åt nånting såhär å sen # en kvinna i mitten hon ba sch hon ba vände
sej om å ba tyst å ja ba ah ja ba ursäkta mej såhär ja ba gick fram ti
henne å förlåt såhära [skrattar] så ja ba gick å satte mej du vet hon
ba # sen satt såhär fem somalier en man # å fem tjejer typ såhär
tjugi tjufemårsålder å såhär sjal # när vi gick ut dom ba # värsta
blickarna såhär ja ba åh: ba Gina kuta in på toaletten [skrattar] #
skitäckligt
Bea:
ja hatar när man e på bio å
Linda:
ja men du vet asså vi garva nån gång du vet hon ba sch ja ba hallå
vi skratta man ska va helt tyst du vet
Bea:
asså speciellt mitt under filmen # ok typ om de e komedifilm men
de e klart man skrattar å håller på
Linda:
men typ han blev skjuten du vet å han ramla på ett såhär han ba # han ba kolla
på han han ba # ba dunk du vet såhär skitroligt typ # ja ba ah vi bara garva du vet hon ba sch
men herregu för ja tycker de e kul va fan de e klart ja får garva
En intressant studie genomförd av Tony McEnery på Lancaster University varnar för att ungdomar i Storbritannien får sämre och sämre ordförråd. Tydligen använder en genomsnittlig tonåring 12.600 ord jämfört med 25-34-åringar som använder 21.400 ord.
Vet inte, men tror att man skulle få motsvarande statistik om man gjorde en undersökning av svenska ungdomar.
Andra bloggar om: språk
hej då 1900-talet
Det här skrev Researcher i morse. Och det var så extremt klarsynt i sin grovhet.
Läs hela hans inlägg här och läs hela hans citerade inlägg här.
Här är ett utdrag:
Och jag tror att det finns alltför många reklamare som ännu inte riktigt har koll på den bredd som bloggandet handlar om, hur en community socialt fungerar och väldigt få som ens känner till Second Life och än mindre varit inne för att förstå känslan.
Alltför ofta får man förklaringen “men det hinner man ju inte!”. Men det är något som faktiskt ändå förväntas av oss - eller åtminstone borde förväntas av oss: hur skulle den personen, som anser att han eller hon inte hinner med att ta reda på vad som faktiskt händer inom den värld där målgrupperna finns, reagera om hans eller hennes bilmekaniker förklarade att “nej, du vet - man hinner ju inte hänga med vad som händer på bilfronten” när man kommer in med sin nya bil på service?
Andra bloggar om: researcher, bloggande, konservatism, lathet, framtidsskräck
ps läs även på Isobel och
Läs hela hans inlägg här och läs hela hans citerade inlägg här.
Här är ett utdrag:
Och jag tror att det finns alltför många reklamare som ännu inte riktigt har koll på den bredd som bloggandet handlar om, hur en community socialt fungerar och väldigt få som ens känner till Second Life och än mindre varit inne för att förstå känslan.
Alltför ofta får man förklaringen “men det hinner man ju inte!”. Men det är något som faktiskt ändå förväntas av oss - eller åtminstone borde förväntas av oss: hur skulle den personen, som anser att han eller hon inte hinner med att ta reda på vad som faktiskt händer inom den värld där målgrupperna finns, reagera om hans eller hennes bilmekaniker förklarade att “nej, du vet - man hinner ju inte hänga med vad som händer på bilfronten” när man kommer in med sin nya bil på service?
Andra bloggar om: researcher, bloggande, konservatism, lathet, framtidsskräck
ps läs även på Isobel och
tisdag, december 12, 2006
Forskning och framsteg
Det här är en vecka gammalt, men jag har inte läst om det på ngn svensk sida än. Väldigt intressant. Det är en forskningsrapport av Robert heath på universitetet i Bath.
Reklam med ett högt emotionellt innehåll och lågt informationsinnehåll är mest framgångsrikt när det gäller att skapa positiva associationer till ett varumärke. Jag upprepar igen med Robert Heaths ord:
"The most effective advertisement seem to be those with little information and a lot of emotional content."
Andra bloggar om: reklam, reklamforskning, varumärken
söndag, december 10, 2006
Den ofrivillige golfaren
I Sverige hade säkert 2.479 personer tjatat om att det här var gjort för att det är likt såväl willitblend, som Mentos-experimentet.
Hursomhelst. De här filmerna för Nikes nya golfbollar är extremt underhållande.
Hursomhelst. De här filmerna för Nikes nya golfbollar är extremt underhållande.
torsdag, december 07, 2006
Bortkastade pengar
Den här typen av kreativa försök är det värsta jag vet.
Det ska vara lite konstigt och ironiskt för att. Tja. Varför?
Fortums energihjälpen
Vad vill de att ngn ska göra? Varför ska man gilla Fortum?
Vad vill Fortum säga?
Fortum är ett av Sveriges mest avskydda företag. Och för att råda bot mot det gör de "kreativa" reklamfilmer med kryptiska budskap??
När svenska TBWA var som bäst utmanade de konventioner om vad som var reklam.
När de var som sämst gjorde de konstnärliga reklamfilmer som låtsades handla om personalen eller kunderna.
Hoppas att det kommer mer och bättre. För det här kommer inte att fungera,
Andra bloggar om: reklam, bortkastad reklam
Det ska vara lite konstigt och ironiskt för att. Tja. Varför?
Fortums energihjälpen
Vad vill de att ngn ska göra? Varför ska man gilla Fortum?
Vad vill Fortum säga?
Fortum är ett av Sveriges mest avskydda företag. Och för att råda bot mot det gör de "kreativa" reklamfilmer med kryptiska budskap??
När svenska TBWA var som bäst utmanade de konventioner om vad som var reklam.
När de var som sämst gjorde de konstnärliga reklamfilmer som låtsades handla om personalen eller kunderna.
Hoppas att det kommer mer och bättre. För det här kommer inte att fungera,
Andra bloggar om: reklam, bortkastad reklam
Plannerporr
Har tack vare våra eminenta verktyg Google Analytics och Enecto Prospectfinder sett att en del hittat till vår sida via Googlesökningar på webbporr tack vare att jag skrev om en japansk flashsite som inte var av denna värld. Jag gissar att de som klickar sig in via den sökningen blir mycket besvikna.
Om det nu är någon som klickar sig hit via sökning på plannerporr tror jag att de blir lite nöjdare. Swivel är som youtube för data. Vilket innebär att man kan söka på samband, göra egna körningar, och bara slösurfa på intressanta samband om man så vill.
Swivel har alla förutsättningar att bli plannerns bästa vän.
Andra bloggar om: swivel, plannerporr, planning, undersökningar, youtube för data
[via Russell Davies och Gareth Kay]
Om det nu är någon som klickar sig hit via sökning på plannerporr tror jag att de blir lite nöjdare. Swivel är som youtube för data. Vilket innebär att man kan söka på samband, göra egna körningar, och bara slösurfa på intressanta samband om man så vill.
Swivel har alla förutsättningar att bli plannerns bästa vän.
Andra bloggar om: swivel, plannerporr, planning, undersökningar, youtube för data
[via Russell Davies och Gareth Kay]
onsdag, december 06, 2006
Guldägget
Storåkers guldäggskampanj är asbra.
Rolig 7(10)
Insiktsfull 10(10)
Gjord med självdistans 10(10)
Bra visuellt 8(10)
Andra bloggar om: guldägget, reklambranschen, reklamtävling, storåkers
Rolig 7(10)
Insiktsfull 10(10)
Gjord med självdistans 10(10)
Bra visuellt 8(10)
Andra bloggar om: guldägget, reklambranschen, reklamtävling, storåkers
måndag, december 04, 2006
Tre sinsemellan helt olika saker
1. Det här inlägget, choices=headaches, hittade jag på Seth Godins blogg. Det handlar om meningslösa val och konsensus. Det är extremt välskrivet, tänkvärt, och tankegången kan mycket väl appliceras på kommunikationslösningar och idéer.
2. Den här krönikan från New Yorker, IN PRAISE OF THIRD PLACE, hittade jag via Russell Davies, och den handlar om hur Nintendo tjänar enorma pengar trots att de är en trea som ingen pratar om och som saknar credd. Microsoft och Sony förlorar pengar på varje såld Playstation och XBox, medan Nintendo rakar in pengar och har en börskurs som stigit med 65% i år. Hemligheten är att XBox och Playstation kapprustat om #1 medan Nintendo tagit det lugnt och inte haft lika avancerad teknik och dessutom en hög andel egna spel.
3. Viggo Cavling har skrivit den mest insiktsfulla kommentaren om public service jag läst hittills. "Ett public service som inte har som främsta mål att nå alla kommer inom kort att bli lika angelägen som Moderna museet och Dramaten."
2. Den här krönikan från New Yorker, IN PRAISE OF THIRD PLACE, hittade jag via Russell Davies, och den handlar om hur Nintendo tjänar enorma pengar trots att de är en trea som ingen pratar om och som saknar credd. Microsoft och Sony förlorar pengar på varje såld Playstation och XBox, medan Nintendo rakar in pengar och har en börskurs som stigit med 65% i år. Hemligheten är att XBox och Playstation kapprustat om #1 medan Nintendo tagit det lugnt och inte haft lika avancerad teknik och dessutom en hög andel egna spel.
3. Viggo Cavling har skrivit den mest insiktsfulla kommentaren om public service jag läst hittills. "Ett public service som inte har som främsta mål att nå alla kommer inom kort att bli lika angelägen som Moderna museet och Dramaten."
Lögn, förbannad lögn, och statistik
Ibland är det bra att gå till källan och inte lita på omskrivningen. Då kan man få fram lite intressant material.
Om man läser Resumé får man lätt uppfattningen att unga totalsågar Consumer Generated Content. Om man däremot läser undersökningen hos källan, American Marketing Association, AMA, så är resultatet det motsatta. Unga "totalsågar" inte företag som låter sina kunder göra reklamen. Unga har inte motsatt uppfattning än äldre i den här frågeställningen. Vad är det då som har lett till den här felaktiga nyheten? Jag tror att det handlar om slarvig läsning och att man tagit rubriken (Consumers Like Companies That Let Them Create Ads, But Young Adults Still Not Buying It) utan att analysera innehållet. Unga tror nämligen också på företag som låter sina kunder vara med och göra den - fast inte i LIKA HÖG utsträckning.
- Det är nämligen "bara" 44% av de unga som tycker att företag som låter konsumenter vara med och göra reklamen är mer kreativa jämfört med 58% av de äldre.
- Och det är 21% av de yngre som tycker att företag som låter konsumenter vara med är mindre pålitliga, jämfört med 10% av de äldre.
Andra bloggar om: viskleken, resumé, reklam, cgc, 2.0
Om man läser Resumé får man lätt uppfattningen att unga totalsågar Consumer Generated Content. Om man däremot läser undersökningen hos källan, American Marketing Association, AMA, så är resultatet det motsatta. Unga "totalsågar" inte företag som låter sina kunder göra reklamen. Unga har inte motsatt uppfattning än äldre i den här frågeställningen. Vad är det då som har lett till den här felaktiga nyheten? Jag tror att det handlar om slarvig läsning och att man tagit rubriken (Consumers Like Companies That Let Them Create Ads, But Young Adults Still Not Buying It) utan att analysera innehållet. Unga tror nämligen också på företag som låter sina kunder vara med och göra den - fast inte i LIKA HÖG utsträckning.
- Det är nämligen "bara" 44% av de unga som tycker att företag som låter konsumenter vara med och göra reklamen är mer kreativa jämfört med 58% av de äldre.
- Och det är 21% av de yngre som tycker att företag som låter konsumenter vara med är mindre pålitliga, jämfört med 10% av de äldre.
Andra bloggar om: viskleken, resumé, reklam, cgc, 2.0
torsdag, november 30, 2006
varumärkesstrategi
Läste precis den här lilla artikeln på Fallons plannerblogg. Tycker att den är värd att ta upp även här. Tanken är:
Den senaste tiden har två diametralt olika synsätt på varumärkesstrategi mejslats fram och det finns numer två olika läger av strateger.
1. Integrerad kommunikation, koncept-, eller alignment-skolan. De tycker att ett varumärke står för trygghet och ett set av värderingar och egenskaper som ska underlätta för konsumenten. Säger vi olika saker så tycker folk olika saker om vårt varumärke. Ta fram någon eller några saker som varumärket står för och kommunicera ut dem enhetligt i alla kanaler. Exempel på förespråkare och förebilder: John Steel, Garbergs, Lowe Brindfors, Bengt Håkansson, Procter & Gamble, Al Ries
2. Polyfoni-skolan. De tycker att ett varumärke lever i samma värld som vi andra och inte existerar i ett vacuum. De tycker att ett varumärke kan och bör överraska sina konsumenter och sin omvärld. Att ett varumärke kan utvecklas tillsammans med sin publik och sina användare. Att ett varumärke inte ska stå för en sak utan bör variera såväl uttryck, budskap som erbjudanden. Exempel på förespråkare och förebilder: Russell Davies, Wieden Kennedy, Micael Dahlén, Honda, Virgin
Det intressanta är att det finns extremt goda exempel på kreativ reklam, effektiv reklam, lönsamma varumärken, och framgångsrika vändningar med båda typerna av strategier. Frågan är bara vilken som är den rätta. Finns det en rätta? Vilken väg vi marknadsförare och kommunikatörer kommer att gå kommer att påverka medievardagen för många.
Andra bloggar om: reklam, reklamkampanjer, varumärke, varumärkesstrategi, positionering 2.0, positionering, branding, brands, reklamguru
Den senaste tiden har två diametralt olika synsätt på varumärkesstrategi mejslats fram och det finns numer två olika läger av strateger.
1. Integrerad kommunikation, koncept-, eller alignment-skolan. De tycker att ett varumärke står för trygghet och ett set av värderingar och egenskaper som ska underlätta för konsumenten. Säger vi olika saker så tycker folk olika saker om vårt varumärke. Ta fram någon eller några saker som varumärket står för och kommunicera ut dem enhetligt i alla kanaler. Exempel på förespråkare och förebilder: John Steel, Garbergs, Lowe Brindfors, Bengt Håkansson, Procter & Gamble, Al Ries
2. Polyfoni-skolan. De tycker att ett varumärke lever i samma värld som vi andra och inte existerar i ett vacuum. De tycker att ett varumärke kan och bör överraska sina konsumenter och sin omvärld. Att ett varumärke kan utvecklas tillsammans med sin publik och sina användare. Att ett varumärke inte ska stå för en sak utan bör variera såväl uttryck, budskap som erbjudanden. Exempel på förespråkare och förebilder: Russell Davies, Wieden Kennedy, Micael Dahlén, Honda, Virgin
Det intressanta är att det finns extremt goda exempel på kreativ reklam, effektiv reklam, lönsamma varumärken, och framgångsrika vändningar med båda typerna av strategier. Frågan är bara vilken som är den rätta. Finns det en rätta? Vilken väg vi marknadsförare och kommunikatörer kommer att gå kommer att påverka medievardagen för många.
Andra bloggar om: reklam, reklamkampanjer, varumärke, varumärkesstrategi, positionering 2.0, positionering, branding, brands, reklamguru
onsdag, november 29, 2006
WOM WOM who?
Det är j-ligt trendigt med WOM nu.
Ibland är det dock bra att sansa sig lite.
Den här undersökningen kan man läsa på här och här och ladda ner här.
Kortfattat: 2000 amerikanska konsumenter har intervjuats om bland annat vad som påverkar deras köpbeslut. Tidigare erfarenhet är det by far viktigaste attributet med 83% som håller med. WOM eller att man hört det rekommenderas av vänner anges av 48%.
Slutsatser man kan dra av undersökningen är att marknadsandel, first-to-market och "osexiga" saker som distribution och prissättning är extremt viktiga och i viss mån förbisedda.
Vilken guru är först att populärisera pris och distribution som strategiska varumärkesbyggare?
Andra bloggar om: wom, varumärkesstrategi
Ibland är det dock bra att sansa sig lite.
Den här undersökningen kan man läsa på här och här och ladda ner här.
Kortfattat: 2000 amerikanska konsumenter har intervjuats om bland annat vad som påverkar deras köpbeslut. Tidigare erfarenhet är det by far viktigaste attributet med 83% som håller med. WOM eller att man hört det rekommenderas av vänner anges av 48%.
Slutsatser man kan dra av undersökningen är att marknadsandel, first-to-market och "osexiga" saker som distribution och prissättning är extremt viktiga och i viss mån förbisedda.
Vilken guru är först att populärisera pris och distribution som strategiska varumärkesbyggare?
Andra bloggar om: wom, varumärkesstrategi
tisdag, november 28, 2006
Da Vinci-koden
Springtime är en jättebra PR-byrå. Nu har de börjat med personliga bloggar.
Mycket bra initiativ och tror att de kommer få efterföljare.
En liten liten undran dock.
Har Göran Thorstenson flera namn eller är han ett kollektiv?
Andra bloggar om: springtime, thorstensson, företagsbloggar
fredag, november 24, 2006
Elitism
Varje gång det skrivs om the Fat duck och El Bulli (två av världens bästa restauranger) i svensk press brukar skribenten göra nummer av att det är SÅÅ KONSTIG mat. Äta doft? Glass som smakar bacon och ägg? Nej. Mat ska ju vara naturlig. Man ska veta vad man äter. Mammas mat. Kött, potatis och sås.
Förra helgen handlade Berglin-strippen om konstig mat. Den här annonsen handlar om konstig mat.
Vad är det som är så skrämmande med sjöborreglass, frystorkad gazpacho eller snigelgröt egentligen? Samma människor som sedan slutet av 90-talet har lärt sig maila, surfa, prata i mobiltelefon och sluta gå till posten (ja, ganska stora förändringar tycker jag) är livrädda för att maten ska smaka annorlunda än på Bellmans tid. Vad tror folk ska hända om man äter det? Varför antas folk inte gilla det?
Andra bloggar om: mat, elitmat, finkrogsmat, experimentell mat
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
